Fortsatt hårt tryck på socialförvaltningen
Köerna till socialkontoren fortsätter att växa. Nästan nio av tio socialsekreterare tycker att arbetsbördan ökat och väntetiden för försörjningsstöd har blivit längre i hela landet. Piteå klarar sig, enligt kommunen själva, relativt bra - trots att budgeten spricker i år igen.
465 socialsekreterare har svarat på frågor om sitt arbete det senaste året och hela 85 procent märker av en ökad belastning. Lika många anser att det beror på förändringar i sjukförsäkringen, a-kassan och ekonomin i stort.
En klar majoritet av socialsekreterarna svarar att köerna för de som söker försörjningsstöd blivit längre.
Ökade kostnader
En kommun som verkar vara något av ett undantag när det gäller köer är Piteå.
- Ja, vi har klarat oss förhållandevis bra, konstaterar biträdande enhetschefen Thomas Utterström på socialförvaltningen.
- Väntetiden är två, eller som mest tre, veckor.
Samtidigt bekräftar Utterström att kostnaderna ökat även i år. Till stor del beroende på att folk väntar längre med att söka och att fallen därför blir mer komplicerade. Större insatser och hjälp under längre tid behövs.
Vid sidan av
Förra året kostade försörjningsstödet kommunen 18,5 miljoner kronor, vilket var en ökning med 15 procent jämfört med 2007. Och i år skenar kostnaderna alltså ytterligare.
- Men jag vill inte ge mig in på någon gissning om var vi hamnar när året är slut, säger Utterström försiktigt.
Prognoser från mars pekar dock på runt 20 miljoner, ett underskott jämfört med budget på sex-sju miljoner som alltså får skjutas till från kommunkassan.
- Men kommunen är skyldiga att tillhandahålla försörjningsstöd och har valt vägen att hantera det lite vid sidan av ordinarie budget.
Risk för skolan
I juli 2007 sänktes ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen och den period man kan få a-kassa begränsades. Ett år senare införde regeringen även en bortre gräns för ersättning från sjukförsäkringen.
Att fler och fler är i behov av försörjningsstöd på grund av dessa förändringar innebär, enligt SKTF, en fortsatt överföring av kostnader från staten till kommunerna.
Förbundsordföranden Eva Normark ser en betydande risk med utvecklingen.
- Om kommunerna inte får mer pengar kan annan viktig välfärdsverksamhet som skola, barn- och äldreomsorg trängas undan.
FAKTA Försörjningsstöd
Försörjningsstöd, tidigare socialbidrag, är ett individuellt behovsprövat bistånd, som betalas ut av kommunens individ- och familjeomsorg.
Alla som bor eller vistas i kommunen har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd.
Enligt socialtjänstlagen är det endast de som själva inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt som har rätt till bistånd för sin försörjning. Alla övriga möjligheter måste vara uttömda innan man har rätt till försörjningsstöd.
Om man väntar på inkomst i form av t ex lön eller a-kassa kan försörjningsstödet ges mot återbetalning.
Hur mycket försörjningsstöd man kan få beror på en riksnorm för hyra, mat och andra kostnader som regeringen fastställer varje år.
85 procent av socialsekreterarna anser att arbetsbördan blivit tyngre och en majoritet anser att köerna blivit längre det senaste året.
Ökningen av klienter är störst bland unga under 25 år, arbetslösa och personer med utländsk härkomst.
Källor: Socialförvaltningen i Piteå och SKTF
Alla som bor eller vistas i kommunen har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd.
Enligt socialtjänstlagen är det endast de som själva inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt som har rätt till bistånd för sin försörjning. Alla övriga möjligheter måste vara uttömda innan man har rätt till försörjningsstöd.
Om man väntar på inkomst i form av t ex lön eller a-kassa kan försörjningsstödet ges mot återbetalning.
Hur mycket försörjningsstöd man kan få beror på en riksnorm för hyra, mat och andra kostnader som regeringen fastställer varje år.
85 procent av socialsekreterarna anser att arbetsbördan blivit tyngre och en majoritet anser att köerna blivit längre det senaste året.
Ökningen av klienter är störst bland unga under 25 år, arbetslösa och personer med utländsk härkomst.
Så jobbar vi med nyheter