I regeringens utredning En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) nämns bland annat att kommuner ska få rätt att sänka friskolors ersättning. Utbildningsminister Anna Ekström (S) har sagt att skolpengen kan förväntas sänkas med runt 8,5 procent. Någon känd majoritet för detta finns inte i riksdagen. I exempelvis Centerpartiets förslag finns inte sänkt skolpeng med.
Friskolornas intresseorganisationer gillar inte förslaget och på fredagen gick Almega (arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag) ur med ett braskande pressmeddelande.
– Sänkt skolpeng och vinstförbud för friskolor kommer skapa enorma problem för kommunerna. Enligt en uppskattning riskerar varannan friskola i Norrbotten att läggas ner och det blir kommunernas ansvar att ta hand om eleverna, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
Det fåtal friskolor som finns i Piteå är inte vinstdrivande och berörs inte om det skulle bli vinstförbud, men om skolpengen sänks med 8,5 procent så skulle det bli kännbart.
– Vi är en liten skola och då slår ett sådant här förslag hårdare. Vi skulle tvingas spara på något och att plocka bort klasslärare är inte att tänka på. Det skulle bli tufft och påverka verksamheten, säger Krister Johansson, rektor på Dalbackens friskola i Hemmingsmark.
Linus Gustafsson är styrelseordförande för Tolvmansskolans ekonomiska förening.
– Det skulle drabba oss hårt. Ju mindre skola ju hårdare slår det, men exakt hur det skulle påverka oss kan vi inte svara på i dagsläget.
Linus Gustafsson tycker inte att förslaget är bra och menar att det strider mot det fria skolvalet.
– Vi har ett fritt skolval och det är en möjlighet för vårdnadshavare.
Louise Mörk (S), ordförande barn- och utbildningsnämnden i Piteå, kan se att det finns en grund för regeringsförslaget.
– De kommunala skolorna måste alltid ha en beredskap om en friskola lägger ner. Vi kan heller inte säga nej till nya elever eller välja vilka elever vi vill ha.
Skoldebattören Linnea Lindquist, som skrivit boken "En negativ spiral – kampen om den kommunala skolans resurser", anser att det är just likabehandlingsprincipen som är det största problemet. Hon har bland annat sagt att "Kommunala och enskilda huvudmän har olika uppdrag. De kommunala huvudmännen har ett lagstadgat utbudsansvar som de idag inte får ersättning för". Den bilden delas inte att friskolornas intresseorganisationer.