Det är ingen skrämselpropaganda. De resistenta bakterierna som MRSA ökar i samhället. Verkligheten har kommit ikapp oss.
I andra delar av världen, som Indien och Sydeuropa, är problemet stort och många dör på grund av de resistenta bakterierna som ingen antibiotika biter på.
- Förr sa man "det gäller inte i Sverige", men nu dör även patienter i Sverige, säger Östlund.
Problemet finns och nu gäller det att se till att det inte sprids.
Högriskmiljö
Förskolor är en högriskmiljö. Barnen tillbringar mycket tid där i nära kontakt med varandra och ofta på mindre ytor.
- Förr fanns regler för hur stor yta varje barn var tvunget att ha på dagis, nu finns bara sådana regler i hönsuppfödning. På nåt sätt värnar man mer om hönsen hälsa än barnens. Just att vi får större barngrupper på mindre yta är ett bekymmer. Desto viktigare blir det med bra rutiner.
- Det gäller att lära sig att hejda smittan för att förebygga och ligga före och nu finns nationella riktlinjer för hur man gör.
De lokala rutinerna för smittspårning varierar mellan landstingen. I de flesta landsting testas endast barn med riskfaktorer, det vill säga hudlesioner (sår, eksem, bölder, infektioner i nagelband). I Stockholm har smittspårning av MRSA genomförts på 13 förskolor sedan våren 2004.
I Norrbotten har man ingen erfarenhet av MRSA på förskolor.
- Nej vi har sluppit screening på förskolor eftersom vi har hittat smittan innan. Erfarenheten säger till exempel att adoptivbarn kan bära på resistenta bakterier så därför kollas dom för att ligga steget före.
Smittspårning
Omfattande smittspårning har gjorts efter MRSA inom sjukvården. Ett par hundra personer i länet har blivit provtagna för att hitta människor som kan ha blivit smittade. Under 2012 rapporterades 30 nya fall av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i Norrbotten. Av dessa var tio smittade utomlands. Resterande 20 var sannolikt smittade i Sverige. Av dessa hittades 13 fall efter smittspårning.
- De får förhållningsregler för att hindra att andra smittas. Man går igenom livssituationen och ger individuellt utformade förhållningsregler. Man kan vara bärare utan att vara sjuk.
Smittspårning på flera förskolor har dock förekommit men då har det handlat om pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin.
- Då går vi ut och informerar på den förskolan och screenodlar just den gruppen.
Provet är enkelt, en speciell pinne stoppas i näsan för att få fram bakterier som man sen kan odla på.
Uppdatera rutiner
Om ett barn har MRSA, gulsot eller liknande informeras inte personalen på förskolan om detta. I normalfallet har lagstiftarna satt den personliga integriteten framför risken för smittspridning.
- Ett av problemen är att det finns en stigmatisering kring sjukdomarna. Om en förskola får reda på att ett barn har en speciell sjukdom eller bakterie finns risken att det barnet särbehandlas och det vore ju förfärligt.
För det mesta innebär det inget problem att vara bärare av MRSA. Om man inte har sår eller eksem försvinner bakterierna efter en tid, man kan vara tillfällig bärare i några dagar eller några månader
utan att det gör något.
Det är när man har sår som man måste vara försiktig och låta det läka innan jobbet eller förskolan.
- Och viktigaste av allt är att fylla på kunskapen och uppdatera rutinerna.