Förskolan har varit ett provisorium i åtta år

Hösten 1995 flyttade sexårsverksamheten och fritids provisoriskt in i lokalerna som är en del av vårdcentralen i Hortlax. De 20 barnen blev kvar ett år och sedan var det tomt fram till 1998. Barnkullarna hade blivit större och kommunen behövde en tillfällig lokal för att klara trycket. Det har nu gått åtta år och Dammbro förskola med 16 barn mellan ett och fem år är fortfarande ett provisoirum. - Det känns så orättvist att vi gång på gång glöms bort. Vi har försökt allt, men nu orkar vi inte ha det så här längre och då återstår bara att anmäla kommunen, säger förskoleläraren Maria Sandström. Hon och kollegan Anneli Lundberg har jobbat i nästan åtta år på Dammbro förskola. Från början tänkte de att det bara är en tidsfråga innan något görs, men för några år sedan insåg de att Dammbro var en bortprioriterad verksamhet. - Vi har fört fram kritiken till våra rektorer, vi har skrivit brev till Ruth Rahkola (barn/utbildningsnämndens ordförande) och andra politiker, vi har suttit i möten och vi har fått flera halva löften om att få flytta till mer ändamålsenliga lokaler, men förhoppningarna har alltid grusats, säger Anneli Lundberg. <h3>Många brister</h3>Vid en ytlig betraktelse kan man få för sig att Dammbro är som vilken förskola som helst, men en noggrannare granskning ger en annan bild. Det finns exempelvis bara en toalett för samtliga barn. - Det blir ofta kö när barnen är nödiga samtidigt som andra barn behöver byta blöja eller tvätta händerna. Det stressar så väl barn som personal, säger Maria Sandström. Personalen har förvisso en egen toalett, men trångboddheten gör att den får tjäna som förråd också. Personalen saknar dessutom arbetsrum. <h3>Sover utomhus</h3>Åtta av barnen är så små att de ska sova middag, men vilrummet räcker inte ens för hälften. Därför måste barnen sova utomhus, sommar som vinter, i vagn. Det kräver mycket merjobb, stök och bök varje dag. Köket är inte avskilt, utan en del av allrummet. Tvättmaskin och torkskåp mullrar och rösterna höjs i oljudet. Något som tär på psyket. Trångboddheten påverkar också ventilationen negativt och sedan i höstas har det börjat lukta konstigt från köksdelen. - En vikarie som var här nyligen fick problem omgående, men vi har väl vant oss. De mätningar som gjorts har inte visat något, säger Elisabeth Häggström, som sköter kök och städ. <h3>Får inte kosta</h3>Under de senaste åren har flera lösningar diskuterats. En tanke var att bygga en ny avdelning vid befintliga förskolan Ängen, men i sista stund blev det inget. Orsaken var pengar. Ett annat förslag är att Dammbro och Axets förskola flyttas till "källardelen" på Hortlaxgårdens äldreboende. - Axets föräldrar sa nej till den tanken, men för oss skulle det i alla fall vara bättre än det här. Nu verkar inte heller det bli av på grund av kostnaderna för ombyggnationen, säger Anneli Lundberg. Det troliga är att alla planer läggs på is i väntan på en strukturplan (över barnunderlag och lokalbehov), men den är klar först nästa höst. Och ett eventuellt nybygge lär dröja enär politikerna vill avvakta tills den överhettade byggmarknaden svalnar. - Vi vill ha postens lokaler i vårdcentralen så länge. Det är ett större och bättre provisorium än det här. Däremot känns inte en flytt till en villa i Furulund som någon bra lösning, säger Maria Sandström. Föräldrarna till barnen på Dammbro förskola har också engagerat sig. En av dem är Ulrika Bergmark. - Lokalerna är inte ändamålsenliga och den pedagogiska verksamheten blir lidande. Personalen är engagerad, men de orkar inte. Nu måste det till en lösning.