Forskare vill införa klimakteriemottagningar

Forskare beskriver ett behov av mottagningar inom primärvården för kvinnor i klimakteriet. "Många upplever att de inte blir bemötta på ett bra sätt på en hälsocentral", säger Lena Rindner som lett fyra studier.

I sin avhandling beskriver forskaren Lena Rindner ett behov av särskilda mottagningar för kvinnor i klimakteriet.

I sin avhandling beskriver forskaren Lena Rindner ett behov av särskilda mottagningar för kvinnor i klimakteriet.

Foto: Annika Nilsson

Piteå2021-08-01 09:00

En avhandling vid Göteborgs universitet syftar till att förbättra kunskapen om råd, stöd och behandling för kvinnor i åldern 45–60 år, utifrån en personcentrerad vård och helhetssyn.

– I mitt kliniska arbete på hälsocentralen träffade jag dagligen kvinnor i den åldern som hade funderingar kring symptom, mående och förändringar i kroppen, säger Lena Rindner, distriktsjuksköterska och disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, som lett fyra studier.

– Många upplever att de inte blir bemötta på ett bra sätt på en hälsocentral eller gynekologimottagning och vår forskningsgrupp började fundera på hur vi skulle kunna förbättra det.

Studierna innehåller förekomst och svårighetsgrad av symptom, psykisk ohälsa och grupputbildningar för kvinnor i livsfasen klimakteriet. I den senaste studien, som var färdig i år, deltog 368 kvinnor i åldern 45–60 år. Där användes ett internationellt, validerat frågeformulär för symptom som exempelvis vallningar, torra slemhinnor, sömnproblem, urinläckage, hjärtrusningar och minskad stresstolerans.

– Studien visade att personcentrerade, individuella samtal hade störst effekt för välbefinnandet och minskade somatiska, urogenitala och psykiska symtom.

En helhetssyn på livssituationen är en viktig utgångspunkt, menar Lena Rindner.

– Det finns ett kunskapsbehov inom primärvården om vård, stöd, vårdsamordning och behandling. Samtidigt finns psykosociala relationsförändringar. Kvinnor är vana att ta hand om andra och de har kanske åldrande föräldrar och tonårsbarn eller barnbarn. Mycket händer samtidigt som många arbetar heltid och får hormonförändringar. Det finns en skam över att inte känna sig som tidigare, att inte orka lika mycket, säger hon och fortsätter:

– De flesta kvinnor lever en tredjedel av livet efter sista menstruationen. Det är viktigt att inte bara ha krav på sig själv, utan också göra det som är roligt.

Hon efterfrågar en form av kvinnohälsomottagning inom primärvården.

– Syftet är att erbjuda rådgivning, stöd och behandling med personcentrerade individuella samtal och grupputbildning. Vi hoppas att det implementeras så att det finns en mottagning på varje hälsocentral för en tillgänglig vård och för att förbättra omhändertagandet av kvinnor i klimakteriet, säger Lena Rindner.

Socialstyrelsens rapport

Under 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vård och behandling av klimakteriebesvär ur perspektivet jämlik vård. I rapporten nämns en svensk studie som visat att 70 procent av kvinnor i åldern 47–56 år har värmevallningar och svettningar.

Enligt Socialstyrelsen behövs en individuell vård med helhetssyn, "Förbättrad tillgång till kunskap om klimakteriet skulle sannolikt underlätta för kvinnor att förbereda sig inför och hantera klimakteriet", skriver Socialstyrelsen på sin hemsida.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!