Församlingen säkrar gravstenar

Lutande gravstenar är inget nytt fenomen. Efter en dödsolycka nyligen ombeds landets kyrkogårdsförvaltningar se över att gravstenarna är kontrollerade så att de inte välter. I Piteå församling pågår detta arbete kontinuerligt.

Här på kyrkogården i Margretelund i Öjebyn ses ett område som åtgärdats. Stenar har lyfts bort, marken har schaktats ur och återfyllts med bärlager och matjord. Sen har stenarna ställts tillbaka.

Här på kyrkogården i Margretelund i Öjebyn ses ett område som åtgärdats. Stenar har lyfts bort, marken har schaktats ur och återfyllts med bärlager och matjord. Sen har stenarna ställts tillbaka.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2011-10-26 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

I söndags avled en åttaårig flicka i Bollebygd efter att ha hamnat under en gravsten som välte.

Efter den tragiska händelsen tog Svenska kyrkan kontakt med landets samtliga kyrkogårdschefer.

Uppmaningen var att kontrollera sina respektive gravstenar.

Våren värst
- Det här är egentligen inget nytt. Det är snarare ett arbete som pågår kontinuerligt, berättar Jesper Nyman, kyrkogårdsförman i Öjebyn, Piteå församling.

Jesper Nyman konstaterar att situationen vanligtvis är värst under våren, i samband med tjällossningen.

- Vi riktar upp stenar i princip hela tiden, men här i Öjebyn är förhållandena lite speciella eftersom vi har mycket lerjord, säger han.

Sedan 1997 finns en bestämmelse att gravstenar ska ha rostfria så kallade dubbar, eller stift som förankrar stenen i sockeln. Stenen som föll i Bollebygd uppges vara mellan 50 och 100 år gammal.

- Det är främst på den typen av gravstenar vi har ett kontinuerligt arbete, säger Kjell Nilsson, kyrkogårdschef i Piteå församling.

Förutseende
Piteå församling kan sägas vara förutseende när det gäller arbetet med att säkra gamla gravstenar som riskerar ramla omkull.

- Kyrkorådet fattade faktiskt beslut för en vecka sedan, alltså före dödsolyckan, att avsätta särskilda medel för det här arbetet, berättar Kjell Nilsson.

Både nödvändigt och välkommet.

- Absolut, men vi arbetar som sagt var kontinuerligt med den här typen av problem, säger Kjell Nilsson.

Varken Nilsson eller Nyman kan erinra sig att församlingarna i Piteå drabbats av olyckor eller incidenter med gravstenar som vält.

- Men vi ser problemet med lutande gravstenar som ett problem för besökare, säger Jesper Nyman.

- Vi har det som ett löpande arbetsmiljöargument när det gäller våra anställda, förtydligar Kjell Nilsson.

Bearbetas
I etapp efter etapp bearbetas de lutande gravstenarna

- Men det tar tid. Varje sten måste lyftas, fundament ska bearbetas och placeras tillbaka, säger Nilsson.

Exakt hur lång tid detta arbete kan ta innan alla stenar är åtgärdade kan han inte säga.

- Jättesvårt, men säkert tio år, säger Kjell Nilsson.

Såväl på kyrkogården på Annelund i centrala Piteå, den i Öjebyn och ute på Heden sker gravstenssättningar enligt den nya modellen där stenarna säkras från första början på något rälsliknande stålfundament.

FAKTA Förvaltningsregler gravstenar

En kyrkogård ska vara säker att besöka.

Olyckor med fallande gravstenar är ovanliga.

Ansvaret för säkerheten är delat mellan kyrkogårdsförvaltningen och gravrättsinnehavaren - den som äger graven.

En instabil gravsten ska läggas ned tills innehavaren rättar till saken.

Sedan 1997 ska gravstenar ha rostfria så kallade dubbar, eller stift som förankrar stenen i sockeln.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om