Förra veckan blommade jättebalsaminen i allt från vitt till mörkt cerise och humlorna trängdes för att komma åt nektaren som finns i rikliga mängder i växten.
Jättebalsamin är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Vissa av de invasiva växterna får man inte ha på egen mark enligt lagstiftningen. I Norrbotten gäller detta jättebalsamin, jätteloka och tromsöloka.
Men trots ett förbud förekommer växten på flera platser i kommunen. Längs Gökhemsgatan, en bit upp i Durrnäsbacken, finns jättebalsaminen på flera ställen i anslutning till att trädgårdsavfall lämnats. Detsamma gäller i slänten nedanför Laxstigen vid småbåtshamnen i anslutning till Kärleksstigen och inne på Bredviksberget.
Varför har ni ett stort bestånd med jättebalsamin växande inne på området?
– Denna blomning av jättebalsamin dök upp i år. Vi har under sommaren jobbat flitigt med att rensa bort det från anläggningen och kommer ha ett fortsatt arbeta med att hålla dem borta, säger Erik Lundberg, driftledare.
Erik Lundberg förklarar att för ett par år sedan lämnades invasivt växtmaterial in kanske en gång i månaden men att det nu är betydligt vanligare.
– Denna sommar får vi in tre till fyra samtal i veckan från kunder som frågar hur de ska lämna invasiva arter. Kunden ska lämna avfallet i smått brännbart. Detta avfall går direkt till förbränning och minskar risken för att fröer sprids. Vi håller även på att se över en enkom container för invasiva arter som inom kort kommer att finnas inne på anläggningen.
Vilka växter är det vanligast att man lämnar?
– Den absolut vanligaste är lupiner. I år har även jättebalsamin börjat dyka upp.
Jättebalsamin pekas ut som en av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige, bland annat för att den är etablerad i stora delar av landet, bildar stora bestånd och har möjlighet till långväga spridning.
Genom att jättebalsamin bildar täta bestånd konkurrerar den med andra växter om plats och solljus. Den konkurrerar även med de naturligt förekommande växtarterna om pollinatörer, till exempel bin. De naturligt förekommande växtarterna får färre besök av pollinerare och därmed minskad frösättning. En annan konsekvens är att jättebalsamin förändrar näringsomsättningen och bildar lager av döda men inte nedbrutna växtdelar på marken (förna) som missgynnar etableringen av andra arter.
På länsstyrelsens hemsida står att läsa att jättebalsaminen är ettårig och lätt att dra upp eller röja och om man röjer innan den har blommor kan plantorna ligga kvar och vissna på marken. Har plantorna däremot blommor eller fröställningar ska växten brännas upp eller läggas i plastsäckar och köras till återvinningscentralen för förbränning.
På Bredviksbergets avfallsanläggning får invasiva växter lämnas.
"Invasiva växter skall sättas i dubbla sopsäckar när de tas från backen. Blöt växterna i säcken, då startar förruttnelsen. Tänk på att man inte får frakta växterna på öppet släp för då sprids det på vägen. När du kommer till Bredviksbergets ÅVC sätts det i smått brännbart som sedan fraktas till Boden för förbränning. Om du är osäker på frakten eller var du ska slänga det, kontakta oss", skriver Pireva på sin hemsida.