Det är överläkaren Tomas Isaksson som håller i skalpellen. Han skär genom en tunn plastfilm som fästs mot patientens skinn. Filmen är en del av de rigorösa hygienkrav som råder på avdelningen. Den binder hår och hudflagor och tillsammans med den omsorgsfulla rengöringen innan ingreppet, inbäddningen av kroppsdelar som inte ska exponeras och luften som renas var tjugonde sekund eliminerar man spridningen av oönskade bakterier.
Hygienarbetet är en del av det förbättringsarbete som premierats av landstinget självt med det nya stipendium som delades ut för första gången vid fullmäktigemötet förra veckan.
Förändring
Ortopedin i länet har gått igenom ett stort förändringsarbete. Kritiken mot att flytta alla akuta operationer från Piteå till Sunderbyn var kraftig och iden möttes med skepsis av många. I dag är trycket hårt mot akuten i Sunderbyn, men belöningen är att de som går med utslitna och trasiga leder inte behöver vänta, varken på att få komma till mottagning eller operation.Sex ortopeder och ungefär 45 sköterskor, undersköterskor och annan personal arbetar vid avdelningen i Piteå. Man gör fyra till fem plastikoperationer - alltså knä- eller höftledsoperationer - varje dag. Årets mål är 650 operationer, vilket man räknar med att klara. För fem år sedan var antalet cirka 160 på ett år och läkarbristen var konstant.
- Vi satte oss ner och beräknade hur mycket arbetstid som skulle gå åt att klara våra mål. Utifrån det gjorde vi en bemanningsberäkning och tog in stafettläkare, säger Tomas Isaksson.
Noggrann uppföljning
Konstruktionen med stafettläkare är en av medaljens baksidor. Det är dyrt och ger inte kontinuitet.- Alla vinner på att ha sina egna läkare. Men just nu finns ingen annan lösning, konstaterar Isaksson. Det görs rektryteringsförsök hela tiden.
Patienter som förbereds väl inför sin operation behöver mindre tid för rehabilitering. Tomas Isaksson jämför med en motionär som ska springa ett maratonlopp.
- Ju mer förberedd du är desto färre blir komplikationerna efter loppet.
Så även för ortopedpatienten. Tack vare att alla ingrepp numera är planerade kan förarbetet göras grundligt, risker kan identifieras och vårdtiden blir kortare. Det sparar tid, lidande och pengar. Numera följs alla operationer upp noggrant, som en del av förbättringsarbetet.
- Alla patienter rings upp efter fyra veckor och efter fyra månader görs en journalgranskning. På så sätt fångar vi upp alla komplikationer. Först när vi vet vilka problem som finns kan vi ta itu med dem.
Kvar att göra
Utvecklingsarbetet pågår ständigt och det finns fortfarande mycket att göra, säger Tomas Isaksson. Han menar att den enskilt viktigaste faktorn för att det ska ge resultat är medvetenheten hos personalen.- Det är nyckeln till framgång. Jag kan stå och skrika hur mycket som helst i korridorerna, men om jag inte får med mig personalen händer inget annat än att jag blir hes.
- Medvetenheten om hur vi ligger till har ökat avsevärt och har aldrig varit så tydlig som nu.
Fotnot: Hygienprojektet i Piteå kallas Vriss (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas) och har bland annat uppmärksammats vid en konferens om patientsäkerhet i Barcelona.