PT har tidigare berättat om hur allt fler barn uteblir från skolan och blir "hemmasittare". I Piteå fanns under hösten 2020 cirka 30 barn med en skolfrånvaro på över 50 procent, en ökning med 200 procent sedan höstterminen 2018. I anslutning till detta har utbildningsnämnden beslutat om höjda vitesbelopp för de föräldrar vars barn inte fullgör skolplikten. Det senaste vitesföreläggandet som skickats till förvaltningsrätten uppgår till 10 250 kronor för 25 uteblivna skoldagar, alltså totalt 410 kronor per dag. I ett öppet brev kritiserar två föräldrar skolchef Malin Westling för att lägga fokus på viten istället för hjälpinsatser.
– Alla projekt, all forskning, allting visar på att det viktigaste för att hjälpa de här barnen är tidiga insatser. Det är anmärkningsvärt att Piteå kommun då går ut och pratar om höjda viten. Viten är den absolut sista åtgärden i kedjan och är aktuellt i väldigt få fall, säger Helene Stenbro som är förälder till ett hemmasittande barn.
Sedan 2013 har fyra ansökningar om vitesförelägganden på grund av ej fullgjord skolplikt skickats från Piteå kommun till förvaltningsrätten i Luleå. För utdömande av vite krävs att föräldrarna inte gjort vad som krävs av dem för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. Helene Stenbro säger att de allra flesta föräldrar samarbetar med skolan och att viten inte hjälper för att få barnen att återvända till skolan.
– De allra flesta föräldrar som är i det här läget gör allt för att samarbeta med skolan och hjälpa sina barn. Det är försvinnande få föräldrar som är aktuella för viten. Att höja vitena tar inte tag i problemet och löser ingenting, säger Helene Stenbro.
Sara Eriksson har i PT tidigare berättat om vardagen som förälder till ett barn som inte går i skolan. Hon är medförfattare till det öppna brevet och är likt Helene Stenbro kritisk till skolchefens fokus på viten.
– Tror någon att mitt barn börjar må bättre för att kommunen hotar mig med vite? Det behövs ju ett samlat grepp i kommunen, men något sådant finns inte och det saknas kompetens, säger hon.
– Föräldrar med hemmasittande barn sitter oftast i svåra situationer. Vi får offra våra jobb, våra inkomster och stora delar av oss själva på grund av det här. Ytterligare påfrestningar i form av vitesförelägganden skadar ju bara oss och barnen ännu mer. Det är inte det vi och barnen behöver.
Sara Eriksson framhåller att det främst är barn som diagnosticerats med neuropsykiatriska funktionshinder som adhd eller autism som uteblir från skolan och att frånvaron baseras på social ångest och svårigheter i relation till skolmiljön.
– Det finns jättemycket underlag som visar att det främst är elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som slås ut ur den svenska skolan. Undersökning på undersökning kommer fram till samma slutsats, och ändå görs ingenting. Skolan har bränt ut våra barn.
Vad säger du till dem som tänker att man som förälder måste peka med hela handen och tvinga barnet till skolan?
– Det har vi nog alla provat. Har man gjort det tillräckligt länge och i princip burit dem till skolan, då förstår man. Den panik och den ångest som kommer ur ens barn vill man inte att någon ska uppleva. Det här handlar inte om barn som är lata eller skoltrötta. Det handlar om barn som mår väldigt dåligt.