Barn- och utbildningsnämnden vill spara pengar genom att lägga ned Svenska balettskolan i Piteå. PT har i flera artiklar berättat om förslaget och elevernas kamp för att förmå politikerna att ändra sig innan mötet i november då beslutet ska tas.
Mattias Andersson har en dotter i årskurs 6 och han ifrågasätter om kommunen verkligen har vänt på alla stenar för att rädda balettskolan.
– Eftersom skolpengen och statsbidragen inte täcker den relativt dyra utbildningen så känns det logiskt att kolla upp om det går att få högre statsbidrag innan man lägger ned utbildningen, säger Mattias Andersson och får medhåll av en annan förälder.
– Det är ganska upprörande om de inte har sökt ett ökat statsbidrag. Då har de inte gjort allt de förmår för att behålla utbildningen, säger Veronica Högling.
Svenska balettskolan i Piteå kostade 6 993 000 kronor år 2016. Med ett statsbidrag på cirka 2,3 miljoner kronor blev den faktiska nettokostnaden för kommunen drygt 4,6 miljoner kronor.
Snittkostnaden för en danselev var 309 961 kronor förra året – det är 220 600 kronor mer än en ”vanlig” grundskoleelev i årskurs 4 till 9.
Fyra av balettskolans 46 elever bor utanför Piteå och får sin utbildning betald av hemkommunerna, resten finansieras av Piteå kommun.
– Jag tror det måste komma upp till regeringen att det är väldigt dyrt för kommunerna. Kommunen borde uppvakta Utbildningsdepartementet och be om mer pengar, säger Emma Idén, konstnärlig ledare på Svenska balettskolan i Piteå.
Avtalet mellan Piteå kommun och Utbildningsdepartementet ingicks våren 2011 och löper fortfarande. Där framgår att antalet utbildningsplatser på Svenska balettskolan får vara högst 50 i årskurserna 4–9. Statsbidragsbeloppet fastställs årligen av regeringen i ett särskilt regleringsbrev för Statens skolverk.
Bidraget uppgick till 2 759 000 kronor år 2017, det är nästan 1,3 miljoner kronor mer än för 2015. Samtidigt har kostnaden ökat i takt med fler elever och årskurser.
– Vi är medvetna om att det är en kostsam utbildning, samtidigt kan man hitta de här summorna i en kommunbudget om man söker. Men då måste man anstränga sig, säger Veronica Högling och tillägger:
– Vi känner inte något förtroende för den så kallade konsekvensanalysen. Personligen misstänker jag att man försöker välja en enkel väg ut.