För ett par år sedan kom Skolverket med rekommendationer om att en yngre barngrupp (1-3 år) bör vara 6-12 barn och en äldre barngrupp (4-5 år) 9-15 barn i förskolan. Många kommuner, bland annat Piteå, klarar inte att uppfylla det målet. Enligt Skolverket hade Piteå en gruppstorlek på 15,9 barn 2017. (15,3 barn i riket)
– Nej, vi klarar inte de nationella rekommendationerna. Vi har 122 avdelningar i kommunen och ett snitt på 15 barn under hösten och 16 barn under våren. Behovet av barnomsorg är alltid större på våren. Till hösten försvinner ju alltid en årskull som ska börja i sexårsverksamheten. Det handlar om cirka 420 barn i Piteå kommun, säger Elisabeth Fjällström, chef för förskola och grundskola i Piteås södra område.
Men ett snitt är ett snitt. Barngrupperna kan variera kraftigt mellan olika avdelningar.
– Det kan vara 13 barn på en avdelning och 23 barn på en annan. Men i det ska det vägas in hur många barn som är i förskolan på heltid respektive halvtid (15 timmar). Även heltidsbarnen kan vara olika länge i förskolan, säger Elisabeth Fjällström.
Kan ni uppnå målen?
– Det är en ekonomisk fråga som politikerna måste svara på.
Inom forskningen är bilden att stora barngrupper i förskolan kan påverka barns välmående och göra dem stressade – framför allt de som är 1-3 år. Något som bland annat Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap på Göteborgs universitet, lyfter fram.
Men storleken på barngruppen är inte allt. Lika viktigt är förstås personaltätheten. I Skolverkets statistik för förskolan beräknas personaltätheten utifrån antal årsarbetare och antal inskrivna barn. Med detta mått, som kan sägas vara den planerade resursen, uppgår personaltätheten i dag till 5,1 barn per personal i riket hösten 2017. I Piteå var den siffran 5,0 barn per personal.
Skolverket påpekar dock att siffrorna är osäkra och skriver att ”Mindre ökningar i barnens vistelsetid påverkar i praktiken personaltäthet negativt utan att det behöver synas i den officiella statistiken. Den faktiska personaltätheten – då hänsyn tas till barnens och personalens frånvaro – påverkar också personaltätheten”.
Piteås förskolepersonal (cirka 500 anställda) har relativt hög behörighet. Cirka 70 procent är förskollärare och fem procent är förskolepedagoger.
– Vi är rätt lyckligt lottade, men kompetensförsörjningen är en ständigt pågående process, säger Fjällström.