En bit in på 1900-talet var preventivmedel förbjudna av stat och kyrka. Många använde sig av den folkliga läkekonstens medel och metoder för att hindra naturens gång. Trots detta blev många ogifta kvinnor havande. I flera fall ledde det till fosterfördrivning och barnamord.
I gamla tidningslägg finns flera skildringar om kvinnor som, ensamma med sin förtvivlan, födde sina barn och sedan för att befria sig från omvärldens skam tog livet av dem. I de fall de upptäcktes dömde domstolen till fängelsestraff.
Kastade barnet i snön
Om tragiken i att föda i lönndom berättas från Glommersträsk år 1906. Husmodern och pigan var sysselsatta med tvätt i ladugården. När husmodern avlägsnade sig en stund och sedan kom tillbaka märkte hon att något ovanligt skett. Pigan var sysselsatt med att sopa golvet och vägrade envist att sluta med detta. Husmodern märkte då att det fanns blodfläckar på golvet. Pigan erkände slutligen att hon fött ett dödfött barn och att detta fanns i en tunna på gården.Husmodern började söka efter barnet och fann det insvept i en matta utomhus. Där hade modern kastat barnet i snön. För att kväva den lille även stoppat dess mun full av hö. Barnet var vid liv, oaktat att det legat i snö och köld i 15 minuter. Men barnet dog efter ett halvt dygn. Pigan dömdes för barnamord till två års fängelse.
En Roknäsflicka dömdes 1909 till tre månaders straffarbete för att hon i lönndom fött ett barn på toaletten i Malmbergets järnvägsstation och sedan misskött barnen så att det avlidit.
En kvinna, tidigare bosatt i Piteå, tog 1882 livet av sitt yngsta "oäkta barn" genom att dränka det i Stadsgården i Stockholm. Hon kunde inte få bostad på grund av barnen. Genom sin handling ville hon rädda livet på sina två andra barn.
Skar ut tungan
En piga anställd hos patron C A Hedqvist i Öjebyn ströp 1889 ett nyfött barn och skar dessutom ut tungan. Kvinnan dömdes till fem års fängelse. Hon förklarade att hon gjort dådet i blygsel över sitt felsteg. Under värkarna fanns faktiskt en sjuksköterska och en tjänstekvinna på plats.Dessa avlägsnade sig för att hämta barnmorskan. Kvinnan var då ensam i tre minuter under vilken tid barnet föddes och hann dödas. År 1893 förskonades hon från vidare straffarbete.
En piga åkte 1891 fast efter att ha övernattat hos en bonde. Under det att husmodern var ute i ladugården födde pigan ett barn som omedelbart ströps. På morgonen gick hon vidare till Öjebyn och kastade byltet med det döda barnet i skogen mellan Heden och Böle. Där upptäcktes det samma dag av en man som hade hund med sig.
Kvinnan hade tidigare två barn. Domen blev fyra års fängelse.
I ladugårdsbrunnen vid Falkska gården i Öjebyn hittades den 11 september 1891 ett barnlik. Barnet var inlindat i kläder som bevisligen tillhörde en änka i Öjebyn. Hon hade sedan tidigare fyra barn.
Kvinnan häktades, men frisläpptes sedan det visat sig att barnet var dödfött.
Fyllde aska i strupen
I Skomanskälen födde 1895 en ung kvinna ett barn. Efter gravsättningen togs det upp då det fanns misstanke om mord. Så var också fallet. Halsen var avbruten och aska hällt i barnets strupe. Kvinnan dömdes till tre års fängelse. Hon hade fött barnen på avträdet och låtit det falla i latrintunnan men därefter tagit upp det skrikande barnet, fattat det om strupen till dess livet flytt. Därefter lades barnet i en med aska fylld låda på avträdet.Kvinnan avled 1896 i fängelse i Uppsala, troligen av lungsot.
Eldades upp i spisen
1897 gjorde en piga i Arvidsjaur sig skyldig till barnamord. Det uppenbarades att hon försökt fördriva sitt foster genom att inta kvicksilver. En morgon födde pigan barnet, som lämnades att ligga med ansiktet mot kudden för att kvävas.Kvinnan gick sedan för att sköta städning i en fastighet. Sedan kastades barnet ned i källaren för att senare eldas upp i spisen. På det sättet försökte hon dölja alla spår. Pigan erkände senare dådet. Hon hade tidigare haft ett barn.
Domen blev fyra års fängelse, men nedsattes senare av Svea hovrätt till fem månader.