För 70 år sedan fanns 14 mejerier i Piteå

I tider när diskussionen är högaktuell varifrån mjölken levereras, och då stora varuhuskedjor har införsel av billig mjölk från utlandet, kan det vara på sin plats att påminna sig om tider då mjölken var en mycket närproducerad vara. Hushållningssällskapet tryckte i början av 1880-talet på att det i Pitebygden borde startas ett byamejeri. Sjulsmark angavs som lämplig ort. I andra hand föreslogs Roknäs och Öjebyn. I det historiska skeendet framkom att gräddavskiljningen i hemmen skedde genom att kyla mjölken i trätråg genom iskallt vatten. Det var ont om bleckkärl, som var lättare att rengöra, och att det var svårt att sköta träkärlen. <h3>Öjebyn först ut</h3>Det blev i Öjebyn det första mejeriet startade 1880 följt av Roknäs. Tidningen Norrbottens-Posten rapporterar också att landstinget ger 700 kronor i anslag till varje byamejeri som inrättas. Bland dem som bidrog med råd var bland andra mejerskan i Roknäs, Anna Amalia Engström. 1885 meddelar tidningen att ett mjölkmagasin öppnats i den så kallade Klumska gården vid stora kajen i Piteå. Dit kom mjölken från Rosfors måndagar, torsdagar och lördagar. Den förvarades i galvaniserade kärl, som under transporten placerats i isvatten. Påföljande år skriver Norrbottens-Posten: - Det bör vara på tiden att man även i Piteå börjar med anläggande av mejerier. Det finns ingenting annat än den ökända svenska trögheten som lägger hinder i vägen, skriver tidningen. Då hade de första mejerierna, i Öjebyn och Roknäs, lagts ned. Redan året efter starten. <h3>Länsmejerskan propagerade</h3>Länsmejerskan fröken Anna Gustafsson reste 1893 under ett par månader runt i länet för att informera om smör och osttillverkning i hemmet och dels om bildandet av nya mejerier. I april samma år meddelades att flera mejerier var på gång att uppföras. I maj beslutade 31 byamän i Kopparnäs, Porsnäs och Håkansö att antecknat sig för ett mejeri. Ännu ett mejeri var då under byggnad, nämligen i Blåsmark. Det sistnämnda mejeriet hade för övrigt lämnat anbud på leverans av 40 000 liter skummad mjölk till Piteå hospital. Året därpå fanns ett mejeri i Altersbruk, på dominerande plats nära brukets byggnader. 1896 berättar Norrbottens-Posten att Alters mejeri under tiden 12/11 1894 till den 31 oktober 1895 mottagit mjölk för 17 004 kronor, eller en kvantitet av cirka 225 000 liter. Mejeriet i Alter lades ned 1907. I januari 1895 startade mejerianläggningen i Sjulnäs. Då rapporterades att det fanns 29 mejerier i Norrbotten. Tre år tidigare fanns det fyra mejerier i länet. - Med tanke på de många mejerier som tillkommit kan man ställa sig frågan var denna mjölkflod tidigare runnit, frågade man sig. <h3>Exporterade smör</h3>Lillträsk mejeri, byggt av patron C.A Hedqvist, rapporteras 1896 ha startat sin verksamhet. Mejeriet lades ner 1907. Ytterligare ett mejeri var på gång i Öjebyn, som skulle få sin plats på patron Hedqvists gård. Det året tillkom även ett andelsmejeri i Stockfors. I februari 1897 meddelades planerna på ett uppköpsmejeri i Sjulsmark. Det nya mejeriet skulle köpa upp mjölk med beräkning efter fetthalten. Patron Hedqvist var delägare och levererade mjölk dit från Rosfors. Mejeriet lades ner 1940. Pitholms byamän hade också funderingar på att bygga ett mejeri, men något beslut fattades inte. 1907 kan man läsa att länsmejerskan Anna Gustavsson föreslog att mejeriet borde förläggas till Piteå stad. I december 1903 rapporterades att mejeriet i Pålmark, Norrfjärden, skulle byggas. Rosviks mejeri öppnades den 2 november 1903, och upphörde 1933. Start blev det även 1903 för Rosfors herrgårdsmejeri. Det året fattades beslut om anläggande av sex nya andelsmejerier i länet. Svensby andelsmejeriförening konstituerades den 29 januari 1904 och den 13/2 hölls konstituerande möte för Lillpite andelsmejeri. Lillpite rapporterade för övrigt 1911 att man tillverkat 7 398 kilo smör av vilket hälften exporterats över Göteborg. Verksamheten i Lillpite upphörde 1939 och i Svensbyn 1940. <h3>Stormejeri i Piteå</h3>1907 meddelade Kopparnäs byamän, med sina cirka 150 kor, att de beslutat att gå ur Håkansö andelsmejeriförening och bygga eget. Långt senare anslöts mejeriet till Håkansömejeriet. Den 30 januari 1908 fattades beslut om en mejeriförening för Arnemark-Sikfors, omfattande byarna Arnemark, Sikfors, Borgfors, Selsborg, Rönnberget, Kullen och Tvärån. Samtliga mejerier inom Piteå socken levererade 1 november 1907 till 31 oktober 1908, 1 671 595 liter mjölk fördelat på Håkansö mejeri 291 300, Sjulsmark 224 500, Lillpite 175 920, Rosvik 173 743, Kopparnäs 145 287, Hedkvists (Öjebyn) 134 196, Pålmark 129 986, Sjulnäs 125 342, Rosfors 113 537, Svensbyn 86 794 och Blåsmark 71 000 liter. I januari 1909 berättas i tidningen om Jävre mjölkförsäljningsförenings årsstämma och 1910 rapporteras att Piteå sockens mejeriförbund konstituerats i Öjebyn med samtliga mejerier, utom Svensbyn och Kopparnäs. I december 1914 meddelades att Hortlax nya ostmejeri upptog sin verksamhet i januari 1915 med fröken Elin Bäckström Harrbäcken, som mejerska. 1935 rapporteras att det fanns 35 mejerier i länet. I Piteå drevs då verksamhet i 14 byar. 1936 beslutades att Norrbottens läns producentförening skulle överta driften och inventarierna i alla länets mejerier. Byamejerierna i Pitebygden lades ner när mejeriet startade i Piteå år 1940. Den sista mjölklitern lämnade mejeriet i Piteå den 31 januari 1992. I dag finns bara ett mejeri kvar i Norrbotten, på Bergnäset i Luleå.<\c>