Inför valet ordnades det stora möten med tal och ljudfilm. K.G Viklund framträdde för övrigt den gången för första gången med ett offentligt politiskt tal.
"En god och medryckande talare, vars temperament fått sin signatur av de Pelle Molins bygder som sett honom födas. Vi äro övertygade om att många ska ha lust lära känna en man om vars placering i riksdagen striden står, en man vars kommunala gärning man hört talas om även utanför Hortlax gränser och som man känner såsom en gemytlig och bra karl" beskrevs K.G Viklund inför sin riksdagsdebut.
- Vi som kom från sågverksmiljön på den tiden var både destruktiva och desperata. Läste vi något så var det lättåtkomlig smörja. Nu fick man kontakt med helt andra värden, sade Viklund vid ett tillfälle om möjligheten att få vidareutbilda sig vid Hola folkhögskola.
Vid landstingsvalet 1934 invaldes K G Viklund och placerades snart i förvaltningsutskottet och intog en framskjuten ställning vad gäller att bevaka för bygden viktiga sjukvårds- och andra betydelsefulla frågor
- Den som sett barn och gamla auktioneras bort tredje dag jul vid tillställningar som fungerat som folknöjen är inte okänslig för deras situation, sade K G Viklund vid ett tillfälle angående sitt sociala engagemang och där han för övrigt fick vara med om en stor utveckling inom den norrbottniska sjukvården.
Vid ett tillfälle kom Viklund på kant med högerledarna Lindman och Bagge. Detta efter Viklunds agerande och när Munksundsbolaget beviljades en mindre subvention för att sätta igång nedläggningshotade Storfors sågverk.
- Subvention till sågverken innebär faror för framtiden, dundrade amiral Lindman med instämmande av sin efterträdare professor Bagge. Det gick dock vägen för Viklund som var en viktig länk i arbetet med att rädda Hortlax.
Viklund argumenterade utifrån den situationen att han kom från en av de svårast utsatta kommunerna. I samband med sågverkets stängning ökade nämligen antalet arbetslösa i Hortlax till 500, det stora flertalet familjeförsörjare. Kommunalskatten sköt i höjden. År 1931 var den 16:50 för att år 1933 hamna på 26 kronor. Utmätningar och exekutiva auktioner blev rätt vanliga. Barmhärtighetsinrättningar tvingades ingripa med hjälp åt familjer då barnen var eller hotades av undernäring
1966 utnämndes han till medicine hedersdoktor vid Umeå universitet och var bland annat även i många år ordförande i Piteå-Tidningens styrelse. Inom sjukvården var han med i olika delegationer och utredningar.
Han gifte sig 1928 med småskollärarinnan Anna Boström (1899-1984) från Jävre och de fick barnen Britt Eivor, född 1929, och Birgitta född 1943.
K.G Viklund och hans maka Anna avled i Luleå, med två månaders mellanrum, år 1984.