De berättar om Syrien, vägen till Sverige och deras tid i Piteå. Den stora publiken som samlats på Kyrkcenter lyssnar intresserat.
– De flesta vet kanske inte var Syrien ligger på kartan, eller tror att det bara består av grottor och träd, säger Fares och börjar måla upp en bild av ett Syrien som de flesta kanske inte riktigt haft tidigare.
Han berättar om ett land där kristna, muslimer och judar lever tillsammans som vänner och grannar. Ett land där alla religioner samexisterar med respekt till varandra.
– Om du går vilse när du letar en moské i Syrien kan du gå in i en kyrka och be dem guida dig, säger Fares.
De båda vännerna är båda exempel på hur olika religioner samexisterade i det gamla Syrien. Fares är muslim och Hamzeh är kristen. Fares flydde Syrien för att hans fru och två barn ska få ett tryggt liv. Hamzeh flydde från att ta del av kriget och menar att alla parter som deltar är krigsbrottslingar.
– I Syrien är man förbjuden att prata politik eller uttrycka sina åsikter om det överensstämmer med regeringen. När jag fyllde 18 hade jag bara tre val. Ett. Jag kunde rekryteras till den Syrianska militären, bli en krigsmaskin och leva på att döda. Två. Rekryteras till militären som slåss mot regeringen och göra samma sak. Jag valde det tredje alternativet och lämnade landet, säger Hamzeh.
Men det blev ingen enkel flykt. Människosmugglarna som tog Hamzeh från Turkiet till Grekland lastade 50 personer på en gummibåt byggd för 20 som gick sönder under färden.
– Det skulle ta en och en halv timma men det blev fem timmar i vattnet innan Grekiska kustbevakningen räddade oss, säger Hamzeh.
Fares och Hamzeh säger att de förstår att det finns människor som är tveksamma till dem och att de inte tror att de människorna är rasister, att alla kan ha sina anledningar att inte vilja att okända människor kommer hit. Men de anser att det är deras plikt att visa en bra bild av vad invandrare är. Att de inte är farliga och att de flesta vill arbeta.
– Vi älskar det svenska samhället. Vi syrier skäms för att leva på sociala bidrag och vi vill alltid arbeta för oss. Det är en stor skam att vara arbetslös, säger Fares.
Nu har Fares fått grönt ljus från Migrationsverket för att arbeta som datorsupport på ett annat asylboende och väntar på att få grönt ljus för att börja arbeta på Kappa, som praktikant.
– Ledningen på Kappa har sagt ja, nu hoppas jag bara på att Migrationsverket också gör det. Mina barn ska inte tro att pappa inte jobbar, säger Fares.
Två som var med och lyssnade på Hamzehs och Fares historia var Kenneth och Ingrid Holmlund.
– Jag tyckte det var intressant, det är alltid bra att höra såna här historier direkt från källan så att säga, säger Kenneth Holmlund.
– De har så väldigt bra inställning till Sverige och det svenska folket. Stämningen har varit härligt positiv här ikväll, säger Ingrid Holmlund.