Cykeln blev det fordon som kanske mer än något annat, ändrade förutsättningarna för de breda folklagren att kunna förflytta sig annat än till fots.
"Den vanliga velocipeden är tvåhjulig med det ena hjulet bakom det andra, och hålles under åkningen i upprätt ställning endast genom den åkandes skicklighet. Själva rörelsen åstadkommes genom fötterna under det man med händerna sköter styret, en vid det främre hjulet häftad hävstång".
Cykelskola
Det året öppnades även en cykelskola i Berns salonger i Stockholm av en fabrikör Östberg, vilken tidigare visat fyra slags cyklar alla av egen tillverkning."Hela våningen en trappa upp används av de talrika lärjungarna, vilka efter några turer från stora salongen genom förmaken, lilla salongen, restaurationsrummen och åter in i konsertsalen visade påtagliga framsteg" noterades det. Vidare konstaterades att två unga män cyklat från Berns till Drottningholm på 59 minuter och tillbaka till Stockholm på 47 minuter "manövrerande sina spindelartade åkdon". De hade också utfört tvära vändningar, cirklar, åttor med mera och därmed påvisat med vilken utmärkt lätthet cykeln kunde framföras. Lektionerna, som tog tre dagar, kostade fem riksdaler riksmynt och som åskådare fick man betala 25 öre.
Den första cykeltävlingen i Sverige hölls för övrigt på Djurgården i Stockholm i september 1869. Handelsbokhållare H. Richnau vann både snabbåkning och konsten att åka sakta (balansåkning)
För Piteåbygdens del finns noterat att år 1886 hade en man vid namn H. Iverus, bror till disponent Johan Iverus vid Storfors, cyklat, från en måndag till onsdag eller 2,5 dygn, vägen mellan Olofsfors bruk sex mil söder om Umeå till Piteå. Det konstaterades att Iverus inte tycktes vara särskild uttröttad av den långa färden. Resan hem skedde dock med ångbåt.
G. Strandberg, Knösen, Öjebyn, vill 1893 sälja sin cykel av Froms fabrikat, med 54 engelska tums kullager i båda hjulen och med bekväm sadel. Priset var 160 kronor.
Lokalt märke
I september 1893 berättas om duktiga sportsmän i Piteå. Bankkassör Gustaf Ringius, tel.assistent. Hjalmar Euren, H. Sundström, Axel Degerman, och Emil Lönnberg, Piteå, hade på fyra timmar och 14 minuter, i stark motvind, färdats på cykel från Piteå till Luleå. Följande dag anträdde cykelryttarna på samma sätt återfärden.Bokhållare J. Lind, Öjebyn, företog den 22 september samma år en cykelfärd från Öjebyn till Älvsbyn i mycket dåligt väglag, på tre timmar. Den backiga vägen utgjorde 4,5 mil. Följande söndag företog han återresan på två timmar och 45 minuter. Lind gjorde också en resa till Arvidsjaur, trots att vägarna var nästan ofarbara på grund av långvarigt regnväder.
1895 berättas att ett 20-tal cyklister från Piteå och dess närhet fotograferats av fröken Alma Isaksson den 14 augusti i trädgården vid Rådhustorget. "Det blir utan tvivel en lika egendomlig som vacker tavla" konstaterar Norrbottens-Posten.
Det har genom åren funnits många svenska cykelfabrikanter. Bland kända märken finns Apollo, Crescent, Drott, Fram, Frej, From, Göta, Hermes, Husqvarna, Monark, Nordstjernan, Rex, Scania, Skeppshult, Svea och Victoria. Men det fanns även enskilda cykelhandlare som hade egna cykelmärken, med särskilt emblem på cyklarna. Så var exempelvis fallet med företaget Petterssons efterträdare AB i Piteå som marknadsförde cykeln HåBe.