I december 2009 lanserades förslaget att införa flexklocka på förskola, grundskola och gymnasieskola i Piteå. Förslaget möttes av starka protester från fackligt håll som såg det hela som ett misstroende riktat mot lärarkåren och ett kontrollinstrument från arbetsgivarhåll. Förslaget fick stor uppmärksamhet och blev snabbt en riksnyhet. Frågan stöttes och blöttes under några veckor för att därefter läggas i malpåse.
Det beslutades att en delegation från Piteå skulle åka till Arvidsjaur för ett studiebesök. Arvidsjaur är en av fåtalet kommuner där flexklocka används. Besöket uteblev för att istället utmynna i att representanter från Arvidsjaur kom till Piteå för att informera.
Facket positivt
Ulrik Bylander, ordförande för Lärarförbundet i Arvidsjaur, ser på det stora hela positivt på flexklockan ur ett fackligt perspektiv. Han menar att den stora fördelen är att det verkligen syns hur mycket lärarna arbetar.
- Nackdelen är att det är svårt för lärarna att ta ut den flextid som uppstår. Rektorerna ser helst att tiden tas ut under dagar då eleverna är lediga. Dagar som egentligen ska användas till fortbildning, säger Ulrik Bylander och tillägger:
- Tidigare var det så att om lärare jobbade för mycket fick de skylla sig själva. Ny syns all den extra arbetstiden och det har istället blivit ett administrativt problem för skolledarna.
Från Piteås håll kvarstår den fackliga kritiken. Gunnar Andersson, ordförande för Lärarnas riksförbund i Piteå, ser fortfarande ingen vits med att införa flexklocka.
- Hade vi haft enbart fasta arbetstider med arbetsuppgifter som går att flytta på så hade det varit en annan sak. Nu har vi fasta lektioner som inte går att flexa bort plus att vi redan har tio timmar förtroendearbetstid i veckan och det går inte ihop med flextid, säger han.
Gunnar Andersson deltog i informationen från Arvidsjaur, något som inte fick honom att ändra uppfattning.
Uppdrag att slutföra
- Rektorn för Arvidsjaurs gymnasium var här och informerade och det var nästan så att han ursäktade sig för att han tyckte sig vara för kritisk.
Informationsmötet hölls den 23 november. Efter det har inget hänt mer än att det beslutats att arbetsgruppen för flexklockeutredningen skulle ha haft ett möte den
11 januari. Det visade sig då att allt för få kunde komma varpå mötet sköts upp till den 19 januari.
Förvaltningsekonom Jan-Olov Thall ingår i arbetsgruppen. Han säger att ärendet fortfarande lever och ska utredas vidare.
- Vi har ett uppdrag att slutföra.