Videon är inte längre tillgänglig
Ulf Svärdsudd, avdelningschef, sammanfattar 2013 som ett normalår. Huvuddelen av uttryckningarna, 271 larm, var till någon av kommunens 160 objekt med automatlarm.
– Vi jobbar för att få ner andelen automatlarm. Vi besöker de objekt som har många automatlarm för att se om det går att göra något, men det är svårt, förklarar Ulf Svärdsudd.
Ett sådant larm betyder inte per automatik att det brinner. Larmet kan även utlösas av exempelvis damm eller fukt. Det är inte falskt, av någon anledning går larmet, men det kan vara ett larm utan tillbud.
Villabränder ökade
Under 2013 inträffade flera stora bränder i byggnader och antalet villabränder ökade något. Några av de större var totalbranden vid Camp4You som inträffade i april. Fem månader senare drabbades även Max restaurang av en totalbrand och i november började taket på Elgiganten att brinna.
– Den mest dramatiska var branden vid Camp4You. Där var vi kvar en hel natt, branden vid Max var avklarad på två timmar, säger han.
Hur lång tid det tar beror på vilken typ av uttryckning det handlar om. Ett automatlarm kan vara avklarat på en kvart men en större insats kan hålla på i dygn.
Torr vår
Dessutom inträffade flera gräs- och skogsbränder.
– Om det är en torr vår blir det i regel fler gräsbränder och om det är en torr sommar blir det fler skogsbränder, säger Ulf Svärdsudd.
Och torrt visade det sig vara. I slutet av maj startade bland annat flera bränder längs med Pitebanan mellan Öjebyn och Arnemark som orsakades av gnistor från godstågen. I en vecka åkte räddningstjänsten skytteltrafik för att släcka bränder längs med banan.
– Det var en stor brand areamässigt. Den gick ut från rälsen i skogen på vissa ställen där det inte var så gott om vägar. Det var svårtillgängligt, det var svårt att få en överblick och rätt resurser. Problemet med järnvägen är elnätet och man måste alltid bryta strömmen annars kan det hända olyckor. Om man ramlar ned på en ledning är det 16 000 volt i den och mitt i allt kan det komma ett tåg om man inte begärt tågstopp, säger insatsledaren Hans-Erik Pekula.
Brandmannen Peter Nilsson var med i släckningsarbetet.
– I det läget kände man sig otillräcklig, man vill vara överallt men det gäller att beta av eftersom. Det var besvärligt eftersom det var på en lång sträcka och det var så torrt. Hade vi släckt någonstans så brann det igen när vi kom tillbaka, minns han.
Trafikolyckorna var däremot något färre under 2013 och antalet uttryckningar minskade med tolv procent.
I beredskap
På räddningstjänsten i Piteå arbetar totalt 30 brandmän och insatsledare på olika skift. Dagskiftet börjar på morgonen och jobbar fram till eftermiddagen då nattskiftet löser av dem till morgonen därpå. Det innebär att räddningstjänsten har resurser i beredskap dygnet runt, året runt. Oavsett tid på dygnet är brandmännen redo att rycka ut, men det är mellan klockan 12 och 15 som det inträffar flest händelser, visar statistik.
– Så brukar det se ut. Det är mest uttryckningar på dagtid då det är mer folk i rörelse och fler företag som är i gång, säger Ulf Svärdsudd.
Under 2013 gjordes flest insatser i september månad och fördelningen över veckodagar visar att flest uttryckningar skedde på tisdagar.