Rapporter från Lunds universitet och Öppenvårdsbehandlingen Spelfriheten pekar på ett ökat antal personer som söker hjälp för spelberoende under coronapandemin. Enligt Folkhälsomyndigheten förändrades varken spelproblemen eller behovet av stöd på befolkningsnivå – men i vissa grupper ökade problemen.
Pär Landfors, beroendeterapeut på City öppenvård med kliniker i Piteå, Luleå och Boden, har märkt en ökning.
– Vi har ett ökat antal spelberoendebehandlingar nu. 12 procent av patienterna i vår verksamhet är spelberoende. De flesta renodlade spelberoende, vissa i kombination med alkohol eller annat. Det är mer än vi brukar se normalt, säger han.
– Många beskriver stress och oro i dessa tider som är och har varit en längre tid nu under pandemin. Stress och oro leder till ökade problem med missbruk av olika slag, inte bara spel. Så man kan göra kopplingen, fortsätter han.
Han tror framför allt att hemarbete är en bidragande orsak.
– Jag tror att hemarbete slår mot alla typer av missbruk. Oavsett om vi pratar om spel, alkohol eller droger så är det vanligaste vi pratar om stresslindring. Man flyr in i beteendet för att dämpa oro och få ner stressen. Jobbar man hemifrån, avskuren från socialt umgänge, tror jag absolut att riskerna ökar, säger Pär Landfors.
Han tror dock inte att ökningen enbart har att göra med pandemin.
– En annan anledning är att man har börjat prata om hasardspelsyndrom som en sjukdom som är behandlingsbar och att det finns hjälp att få. Hasardspelsyndrom ingår i samma psykiatriska diagnoskriterier som alkohol och droger, säger han.
Vilka varningsklockor ska man vara uppmärksam på?
– En riktig varningsklocka är när man måste registrera limits på sig själv för att det inte ska bära i väg. Kan man inte själv begränsa sig ska man ta sig en funderare. Börjar man ta lån är det dags att dra i handbromsen rejält.
Vilket är första steget man bör ta för att ta sig ur ett spelmissbruk?
– Man ska vända sig till socialtjänsten och be om en handläggare. Många skäms och vågar inte be om hjälp. Det handlar inte om dålig karaktär. Det är en sjukdom, ungefär som en allergi. Man är känslig, inte slarvig. Man är inte dum och dålig för att man ber om hjälp. Tvärtom, det är extremt modigt, säger Pär Landfors.