Fler Piteåbor söker ekonomisk hjälp

Allt fler Piteåbor söker hjälp med ekonomin. "Vi ser en stadigt ökande ström", menar Anita Grankvist, budget- och skuldrådgivare vid Piteå kommun.

Susanne Karlsson och Anita Grankvist är budget- och skuldrådgivare vid Piteå kommun. De håller dörren öppen för personer som hamnat i ekonomisk knipa – kostnadsfritt och sekretessbelagt. (Arkivbild)

Susanne Karlsson och Anita Grankvist är budget- och skuldrådgivare vid Piteå kommun. De håller dörren öppen för personer som hamnat i ekonomisk knipa – kostnadsfritt och sekretessbelagt. (Arkivbild)

Foto: Catrin Renlund

Piteå2020-09-17 08:53

Coronakrisen bär inte skulden. Utvecklingen har pågått i flera år.

– Effekterna av corona kommer nog märkas tidigast efter årsskiftet. Den som blir arbetslös brukar kämpa på minst ett halvår, ofta flera år, på egen hand innan den söker hjälp hos oss, säger Anita Grankvist.

I hela landet stiger antalet personer som ansöker om skuldsanering hos Kronofogden. I Piteå är siffran nästan oförändrad från ifjol, och till och med bättre än för två år sedan.

– Däremot ser vi att antalet som kommer till oss på budget- och skuldrådgivningen ökat väldigt mycket senaste fyra-fem åren, även om det inte alltid mynnar ut i en skuldsanering.

När bör man söka hjälp?

– När man känner att det är kämpigt att få ihop ekonomin, eller när man behöver budgetrådgivning eller vill få lite struktur. Ju tidigare man söker hjälp desto lättare är det att förhindra en katastrof, säger Anita Grankvist.

Ofta väntar folk lite för länge innan de söker hjälp.

– Det är mycket svårare att räta upp en situation som hunnit gå jättelångt, eller när någon slirar med hyran och prioriterar fel. Det är inte ovanligt att människor hellre betalar en inkassoskuld än hyran, eftersom att de tycker det är så hemskt att hamna hos Kronofogden.

Anita Grankvist upplever att klienterna ökar inom alla åldersgrupper. För att vända trenden skulle hon gärna se insatser riktade mot ungdomar.

– Jag tycker att det borde finnas mer privatekonomi i skolan. Det skulle nog alla budget- och skuldrådgivare i landet skriva under på. Jag tror att det ingår litegrann i hemkunskapsämnena, men hos väldigt många ungdomar finns jättestora luckor att fylla när det handlar om ekonomin, säger hon och fortsätter:

– Det är såklart inte lärarnas fel. De följer sin läroplan och vad som ska ingå i undervisningen, men på nationell nivå vore det bra om någon belyste problemet och att mer privatekonomi infördes i läroplanen.

Vårdnadsinnehavarna har också ett ansvar. Oftast vänder sig unga vuxna till sina föräldrar i första hand.

– För dem kan det också vara svårt att veta vad som gäller om ens barn hamnar i skuld, och hur de kan hjälpa dem ur situationen. Allt detta är en liten egenvärld, men vi jobbar med det här på daglig basis och är jätteglada om föräldrarna följer med. Då kan vi ge stöd och hjälpas åt allihop. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!