Resultatet från den stora hälsoenkät som genomförts i länet visar att endast 62 procent av sjundeklassarna i Piteå kommun äter lunch dagligen. Det är sämst i länet och en stor skillnad mot läsåret 2015/2016 då 73 procent uppgav att de åt lunch dagligen. Går man ytterligare ett läsår tillbaka låg siffran på 78 procent.
– Vi har sett att allt fler skolelever hoppar över skolmåltider och det är oroväckande, säger Marianne Rova Eriksson, skolsköterska i Norrfjärden och medicinskt ledningsansvarig i Piteå kommun.
Enligt henne väljer eleverna istället mindre nyttiga alternativ.
– De som hoppar över skolmaten ersätter det med andra saker som chips, godis och läsk, säger Marianne Rova Eriksson.
Karin Viklund, skolsköterska i Infjärdenområdet, beskriver hur en svans av ungdomar ofta går från Sjulnässkolan till Ica Sigvards när lunchklockan ringer. Innehållet i soporna vittnar sedan om shoppinglistan.
– Det är karamellpapper, drickesflaskor och burkar. Så tror jag att det är överallt, inte bara här i Sjulnäs. Till syvende och sist är det ett föräldraansvar. Skicka inga pengar med barnen. De har allt de behöver under skoldagen, säger hon.
I Piteå kommuns egen enkät "Personligt" från 2016 angav 70 procent av eleverna att de åt skollunch dagligen. De som svarade nej fick frågan om varför och de flesta angav att menyn eller tillagningen var dålig.
– Om man frågar dem i tvåan vad de tycker om maten så är det tummen upp. Något händer på vägen till årskurs 7. Det kanske blir en trend att inte gå in i matssalen, säger Karin Viklund.
Skolsköterskorna kan inte se någon koppling mellan trenden och Piteå kommuns införande av "cook and chill" där kyld mat levereras och värms på skolorna.
– De som äter skolmaten är nöjda med den. Vi har 8 till 10 olika salladsmöjligheter, sedan finns det alltid vegetariskt alternativ, normalkostalternativ och dagens soppa. Jag tänker att vi har ganska bra skolmat och att den har en bättre kvalité nu än för bara några år sedan, säger Marianne Rova Nilsson.
Däremot ser skolsköterskorna ett samband mellan slopade skolluncher och ökad övervikt. Statistiken för kommunen visar att övervikt och fetma hos pojkar i årskurs 7 har ökat från 16 till 25 procent under ett läsår. När det gäller flickor ligger statistiken på 20 procent, samma som föregående läsår.
– Oregelbundna måltidsvanor ger en mindre hälsosam tillväxtökning hos barn, unga och vuxna. Det vet vi, säger Marianne Rova Eriksson.
I hela länet låg genomsnittsstatistiken för dagligt lunchätande på 72,6 procent under läsåret 2016/2017.