Ingen vet i dag exakt hur många människor som är "hemlösa" i Sverige.
De tre kartläggningar som Socialstyrelsen gjort tidigare visade att:
9 903 personer var hemlösa år 1993, 8 440 personer år 1999 och 17 783 personer år 2005.
Socialstyrelsen håller nu på med en ny nationell kartläggning som ska presenteras i början av 2012.
Definitionen av vem som är "hemlös" har vidgats:
- Definitionen ändrades eller rättare sagt förtydligades inför årets mätning. 2005 fick vi väldigt låg svarsfrekvens på boendealternativ som försökslägenhet, träningslägenhet, sociala kontrakt och liknande, men vi vet att det är en mycket vanlig boendeform för personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden, säger Annika Remaeus, utredare på Socialstyrelsen.
"Juridisk osäkerhet"
Hon menar att syftet med ändringen var just att få en rättvisare bild av hur många personer som bor i olika typer av kontrakt som kommunen eller motsvarande står för. En kontraktsform som innebär en "juridisk osäkerhet".
Enligt Socialstyrelsen finns 52 personer som klassas som "hemlösa" i Piteå kommun.
- Men vad jag vet har vi inga uteliggare i Piteå som saknar tak över huvudet eller sover i trappuppgångar, säger Greger Pettersson, Verksamhetsområdeschef för Psykosocialt stöd till vuxna.
"Osäkra förhållanden"
Istället handlar det om människor som lever under "osäkra förhållanden".
4 Två personer bor på missbruksboendet Ankaret.
4 Fem personer bor ute i barackmodulerna på Hammarvägen.
4 Två personer bor på Strömgården i Luleå
4 Sju personer bor på boendet Nygården
4 Fyra personer hyr var sin liten möblerad lägenhet dygnsvis i väntan på behandling, avgiftning eller permission.
4 32 personer (varav två som bor tillsammans) hyr sin lägenhet i andra hand av socialtjänsten. Av dessa är sex personer med psykisk funktionsnedsättning. Resterande är personer med tidigare missbruksproblem som tidigare misskött sig och därför inte får ett eget kontrakt.
Tanken är att hyresavtalet på sikt ska övergå i ett förstahandskontrakt.
"Missvisande"
Greger Pettersson tycker själv att siffran "52" blir aningen missvisande eftersom personer ändå har "tak över huvudet".
Hur många "hemlösa" menar du att det finns i Piteå?
- Då skulle jag vilja räkna dem som bor på Ankaret eller i bostadsmodulerna ute på Hammarvägen. Det är ju en form av kategoriboende på grund av ett aktivt missbruk, säger Greger Pettersson som menar att det också säkert finns personer som socialtjänsten inte känner till som "bor löst", kanske inneboende hos någon vän eller på vandrarhemmet i Piteå. Att de skulle vara "många" tror han dock inte.
Att hyra sin lägenhet av Socialstyrelsen innebär att man måste köa som vem som helst hos Pitebo (några lägenheter hyrs också ut av HSB).
Greger Pettersson menar att Pitebo egentligen inte heller har någon skyldighet att ordna fram bostäder till dessa personer, men ändå tar ett stort ansvar.
- De som har allra svårast att få ett andrahandskontrakt är personer som stört grannar tidigare och betett sig illa.
För den som inte får hyra vanlig lägenhet återstår i dag Ankaret eller barackboendet på Hammarvägen i Öjebyn.
Kommunens avtal med Ankaret sägs dock upp från och med första juli 2012. Hetaste alternativet är istället att skapa fler baracker vid Hammarvägen eller eventuellt Marklundsvägen.
Även här bor människor som inte vill ta tag i sitt missbruk.
Är det ett värdigt boende?
- Problemet är att det egentligen inte finns någon annan som vill ha dem som hyresgäster och de vill själva vara där ute. För dem är det ju ett hem med toalett, dusch och kök, säger Greger Pettersson.
Han menar att en människa som hamnar ute i barackerna inte behöver bo där ute för alltid. Det finns positiva exempel på människor som bott där under en period och i dag bor i egen lägenhet. Det finns en väg tillbaka.