Fyrverkerier är starkt förknippade med den högtidlighet och feststämning som råder vid tolvslaget. För en del är fyrverkerierna ett måste, för vissa andra, både människor och djur, är det ett jobbigt inslag i firandet.
Sedan några år tillbaka har många svenskar börjat med ett annat sätt att uppmärksamma nyåret på midnattshimlen - rislyktor. Lyktan har många namn, det mest kända är Khom loy och är ofta tillverkad av flamsäkert rispapper och har sitt ursprung i Asien.
"Tsunamin"
Coloramabutiken i Piteå säljer sedan något år tillbaka inga fyrverkerier men däremot rislyktor.
- De har blivit jättestora, säger Mia Wennstig, butikschef.
Även till detta nyår har många kunder varit intresserade av lyktorna och när leveransen dök upp på fredag eftermiddag fanns en hel lista med personer att ringa som ville köpa lyktor.
- Rislyktorna fick ett uppsving i samband med tsunamin. Även om det var under tråkiga omständigheter fick många upp ögonen för ett miljövänligare och tystare alternativ, säger Wennstig.
Hon är själv förtjust i lyktorna.
- Man behöver ju inte bara avfyra dem till nyår, det är fint även på andra högtidsstunder, säger hon.
Kan skada kor
LRF (Lantmännens riksförbund) höjer dock ett varningens finger till dem som tänder rislyktor för att fira in det nya året. Även om lyktorna både är vackra och tysta så faller de ner någonstans. Det har hänt att kor fått invärtes skador efter att de ätit upp den ståltråd som finns i vissa av lyktorna efter att de landat på åkrar och i hagar.
- Vi i LRF vill inte förbjuda ljuslyktorna. De är på många sätt ett stillsamt alternativ till nyårsraketerna som många djur störs av. Men eftersom det som sänds upp någon gång kommer ner är det viktigt att tänka sig för. Hur ligger vinden? Vart kommer ljuslyktan att landa om några minuter? Finns det en risk att ljuslyktorna hamnar på en åker eller beteshage?, säger Anniqa Nygård, vice ordförande för LRF.