På onsdagen kom det som jägarna väntat på, tilldelningen av älg. I höst får 10 976 djur fällas i Norrbotten. Siffran gäller licensjakten, till den ska läggas de antal älgar som fälls inom älgskötselområdena. Där sker avskjutningen utifrån fleråriga planer och siffrorna kan variera. 2016 var den totala tilldelningen inklusive avskjutningen inom älgskötselområdena 16 500 djur.
Roland Saitzkoff, jakthandläggare inom området naturresurs och rennäring, säger att antalet blir ungefär densamma i år.
– Inklusive älgskötselområdena handlar det om totalt 16 000-17 000 älgar..
Länet är indelat i sex förvaltningsområden där en förvaltningsgrupp i varje område ger förslag om hur många älgar som tilldelas jaktlagen.
– Varje grupp består av tre representanter från jägarna och tre från markägarna. Där har alla möjlighet att påverka tilldelningen, säger jakthandläggaren.
Arjeplog och Arvidsjaur utgör förvaltningsområde tre. 2016 blev tilldelningen 2 412 älgar (inklusive kalvar). I år har tilldelningen minskat till 1 967 djur. En minskning med 445. Roland Saitzkoff ger en anledning till att licensjakten prutats.
– Det beror på att framförallt Sveaskogs och SCA:s licensområden har gått ihop och bildat älgskötselområden istället.
Inom jaktområde fyra, Piteå, Älvsbyn, Boden och delar av Luleå ökar tilldelningen. 2016 var den 1 412 djur, i höst får jägarna skjuta 1 822 älgar vilket är en ökning med 410.
Roland Saitzkoff säger att det är gott om älg i Norrbotten och att det aldrig har varit så mycket avskjutning som nu.
Han uppger också att det inte är ovanligt att jaktlagen väljer att inte skjuta hela sin tilldelning.
Mikael Samuelsson i Arvidsjaur är länsordförande för Jägareförbundet i Norrbotten och ledamot i länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation. Han anser att i dag styrs älgtilldelningen för mycket av kvantitativa mål i stället för kvalitetsmål
– Det pratas för lite om vilken kvalitet vi vill ha i älgstammen, säger Samuelsson.
Han och jägareförbundet är starkt kritiska till fjolårets länsstyrelsebeslut att tillåta jakt under brunsten.
– Den är etiskt tvivelaktigt, och den resulterar i senfödda kalvar. De blir små och förblir små under hela livet. Då sänks kvalitén, säger jägareförbundets ordförande.