Där grundade gruvarbetare som var förbannade på kapitalismens rovdrift på arbetarfolket en förening, Malmbergets Arbetareförening. Planerna på en tidning tog form och redan 1904 utkom ett provnummer, men officiellt födelsedatum är den 2 oktober 1906. Då var Norrskensflamman socialdemokratisk och nykterhetsvänlig.
Terrordådet 1940
Senare blev tidningen kommunistisk och motståndet från borgerligheten och socialdemokratin var stark. Ett hat som tilltog när Sovjet angrep Finland. Den 3 mars 1940 urartade hatet när stadsfiskalen Ebbe Hallberg, en journalist från Norrbottenskuriren och några militärer sprängde Norrskensflammans lokaler i Luleå. Fem människor mördades, varav två barn. Ett terrordåd som nuvarande chefredaktören Aron Etzler betecknar som 1900-talets värsta politiska attentat i Sverige.När kommunisterna splittrades 1977 hamnade tidningen i APK:s tjänst och den mångåriga chefredaktören Alf Lövenborg blev partiledare. Men 1998 flyttades tidningen till Stockholm och i samma veva fick tidningen sitt nya namn, Flamman, och blev oberoende socialistisk. Något som i dag inte verkar bekymra Lövenborg nämnvärt.
- Det var nödvändigt för att rädda tidningen och även om jag inte alltid håller med, så tycker jag att Flamman har behållit sin linje. Det är fortfarande en arbetartidning som står för solidaritet och rättvisa och i botten finns marxismen, säger Alf Lövenborg, som självfallet fanns på plats i Luleå på onsdagen.
Samma skäl nu som då
Men om än historien är lång och dramatisk, så är det naturligtvis framtiden som är intressantast. Sålunda, finns det plats för en tidning som Flamman i dag?- Ja, absolut. Vi har kvar många av de äldre prenumeranterna, men framför allt märker vi att de unga läsarna ökar. På webben har vi runt 10 000 besökare. Egentligen är skälen för tidningens existens i stort samma som för 100 år sedan. Vi står upp mot orättvisor, otrygghet och rovdrift.
Just nu pågår en utställning i Gällivare som handlar om Flammans dramatiska historia.