Fingermanholmen ska bli tillgänglig för fler

UTFLYKTSMÅL. Fingermanholmen, som ligger i sundet mellan Inre- och Yttrefjärden i Piteälven, har både höga natur- och kulturmiljövärden. En markanvändningsplan har tagits fram för holmen vars tillgänglighet i dag är begränsad.

Piteå2006-02-21 00:00
Fingermanholmen bör utvecklas så att fler människor får chansen att ta del av öns vackra och värdefulla natur samt dess intressanta kulturarv i form av spår från de industrier som en gång var lokaliserade på ön. Det anser miljö- och byggnämnden i Piteå kommun som har tagit fram markanvändningsplanen tillsammans med en arbetsgrupp. I gruppen har ingått företrädare för besöksnäringen, botaniker, lokalhistoriskt kunniga personer och andra som är intresserade av områdets utveckling.

Ingen bro

Hur vill man då öka tillgängligheten till detta förträffliga exempel på attraktiv så kallad stadsnära natur? Ja, det är inte tal om att bygga en bro. Tvärtom framhålls i markanvändningsplanen, som tagits fram av Lennart Lindelöf, Sara Berg och Lina Andersson vid miljö- och byggkontoret, att Fingermanholmens särprägel och mystik existerar tack vare svårigheten att ta sig till ön. En landförbindelse skulle förstöra holmens karaktär av "öde ö".

Den enskilda åtgärd som arbetsgruppens medlemmar anser vara absolut viktigast är att rusta upp den befintliga piren på norra sidan för att ön ska kunna angöras med dels turbåtar, dels mindre båtar. Genom att möjliggöra för turbåtar att lägga till på Fingermanholmen får i princip alla Piteås invånare, även de som inte disponerar en egen motor- eller segelbåt, chansen att besöka ön, påpekas det i planen.

Den upprustade piren föreslås kompletteras med flytbryggor avsedda för fritidsbåtar, kanoter och kajaker.

Bland de högst prioriterade åtgärderna märks vidare anläggandet av en angöringsplats på öns nordvästra spets för segelbåtar och andra fritidsbåtar samt orienteringstavlor och vindskydd i anslutning till öns angöringsplatser.

I andra hand föreslås:

 Rusta upp utvalda stigar på ön med varsam röjning.

 Uppskyltning av ett tiotal intressanta platser på ön.

 Utföra en 2-4 meter bred siktröjning för att visualisera linbanans sträckning.

Industrihistoria

I tredje hand föreslås bland annat att det byggs ett utkikstorn på öns högsta punkt samt att skidspår anläggs till ön vintertid.

- Från tornet på platsen där linbanan hade sin brytstation, och där betongfundament från banan finns kvar, skulle man kunna blicka ut över hela Inrefjärden samtidigt som det industrihistoriska sambandet mellan Fingermanholmen och dess omgivande miljöer skulle belysas, säger Sara Berg, byggnadsantikvarie på miljö- och byggkontoret.

Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt har medfinansierat projektet Natur- och kulturmiljö på Fingermanholmen. Man hoppas få ytterligare statlig medfinansiering när hela planen eller delar av den ska förverkligas framöver.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om