– Det är så otroligt nonchalant. Jag tycker att det är tjänstefel av en läkare att bete sig så här. Nu måste akutvården skärpa sig. Jag är ju inte den första som har felbehandlats, säger Kerstin Nordmark, 78, som själv har jobbat i 30 år som undersköterska på akuten.
Varför fick du inte träffa någon läkare?
– Jag vet inte. Jag väntade länge på akuten och sedan sa en sköterska att läkaren inte ville träffa mig och att jag måste åka hem. Det kändes så hemskt och jag hade så ont.
Kanske finns förklaringen i det akutsjuksköterskan skrev i journalen. Något som Kerstin Nordmark läste långt senare på 1177.
– Det stod att jag gick några steg på akuten, när jag i själva verket hoppade in på kryckor och fick hjälp med en rullstol. Det står också att jag blev erbjuden att komma tillbaka om det blev värre, men det stämmer inte heller. Jag blev bara hemskickad.
Den här tråkiga händelsen inträffade den 15 februari och när PT träffar henne är hon på bättringsvägen, även om stöd av kryckor och rullator behövs. Så vad var det då som hände den där ödesdigra februaridagen.
– Jag lider av kristallsjuka och kan få kraftiga yrselanfall ibland. Den här dagen var jag hos min särbo och när jag reste mig från köksstolen så yrade det till ordentligt och jag föll baklänges.
I fallet slog Kerstin i huvudet och låret. Den akuta smärtan i låret var fruktansvärd och hon förstod att något gått sönder. Klockan var ganska sen denna tisdagkväll, men med hjälp av kryckor och bilskjuts lyckades hon ta sig till akuten.
– Jag berättade om smärtorna och fick en rullstol att sitta i. Efter en stund kom sköterskan och sa att läkaren inte trodde att något var brutet, trots att han inte träffat mig. Jag protesterade, men till ingen nytta, berättar Kerstin Nordmark.
Det som följde var en natt med svåra smärtor. Kerstin hade bara vanliga värktabletter att tillgå och någon sömn var inte att tänka på. Dagen efter fick hon skjuts tillbaka till akuten. Den här gången fick hon träffa en läkare.
– Han kände litegrann på benet och skickade upp mig till röntgen. Sedan blev det ambulansfärd till Sunderbyn och operation samma dag. Nu har jag två spikar i låret. Jag var kvar på sjukhuset i en vecka.
– Avdelningssköterskan trodde inte sina öron när jag berättade om bemötandet på akuten i Piteå. Hon hämtade en kurator som hjälpte mig att göra en anmälan till patientförsäkringen Löf.
Däremot har Kerstin ännu inte gjort någon anmälan till Patientnämnden eller Ivo. Hur det blir med den saken är oklart.
När PT träffar henne har det gått en och en halv månad. Hon har fortfarande kryckor som stöd och när hon promenerar utomhus är det rullator som gäller.
– Det har blivit mycket bättre, men jag behöver träna upp musklerna i ben och armar. En positiv sak med olyckan verkar vara att kristallsjukan försvann. Jag slog ju i huvudet också och har inte haft några besvär efter olyckan.
Helena Fredriksson Ågren, verksamhetschef för länets akutmottagningar, kan inte uttala sig om enskilda fall. I en skriftlig kommentar säger hon "Att alla patienter har en rätt till en medicinsk bedömning av legitimerad personal, antingen legitimerad sjuksköterska eller legitimerad läkare utifrån sitt tillstånd" och tillägger att om det finns klagomål så ska patienten vända sig direkt till verksamheten eller till Patientnämnden eller Ivo för klagomål på vården.