Felix hoppas slippa ännu längre resor för transvård

Norrbottningar som får transvård kan i framtiden komma att få åka långt. Socialstyrelsen tog nyligen ett beslut som kan innebära att mottagningen i Umeå flyttas söderut.

Felix Lundberg har fått diagnosen könsdysfori och är under utredning för att få byta kön juridiskt.

Felix Lundberg har fått diagnosen könsdysfori och är under utredning för att få byta kön juridiskt.

Foto: Ylva Forslund

Piteå2021-10-14 08:30

Landets transvård har setts över och Socialstyrelsen konstaterar att viss vård vid könsdysfori ska utgöra nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen anser att vården ska koncentreras till tre enheter och att samma tre enheter ska ansvara för viss könsbekräftande kirurgi. 

Socialstyrelsen har kommit fram till att vård vid färre enheter, ökar förutsättningarna för att förbättra kvaliteten, patientsäkerheten och kunskapsutvecklingen samtidigt som ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser kan uppnås.

Umeå universitetssjukhus är det nordligaste sjukhus där transvård bedrivs och om den flyttas söderut kan det innebära långa resor för de Norrbottningar som får sådan vård. 

undefined
Felix gillar att rita och sitter ofta med skissblocket.

En av dem som motsätter sig en flytt av transvården från Umeå är Felix Lundberg. Han påbörjade en utredning om könsdysfori för flera år sedan och fick sin diagnos ifjol. Felix har rest många gånger till Umeå och tycker att 20 mil i bil både räcker och blir över.

– I samband med operationen av brösten körde vi dit fyra gånger på en månad. Det är långt och för mig som dessutom är åksjuk är det väldigt jobbigt.

Felix berättar att han som barn kände sig annorlunda men inte förstod varför. Att det var först som 15-åring när han läste om ordet trans som det klickade och han började förstå vad det handlade om.

Det blev många besök på Bup i Piteå och så småningom skrevs han in på könsidentitetsmottagningen i Umeå, Kim.

– Det finns inga specialister i Piteå eller Sunderbyn så Umeå är närmast för oss här.

undefined
Vissa månader har Felix åkt bil till Umeå flera gånger för att komma till vården.

Efter ett år trodde Felix att han skulle få sin diagnos men det kom att ta två år, till maj 2020 innan han till slut fick sin diagnos – könsdysfori. Efter några månader ställde han sig i kö för en bröstoperation och i maj 2021, ganska precis ett år efter att ha fått sin diagnos genomgick han en masektomi, vilket innebär att brösten opereras bort. Nu närmast väntar en hormonbehandling men innan dess ska ägg plockas ut ur kroppen för att Felix i framtiden ska kunna få biologiska barn.

– Det måste göras innan man får testosteron. Äggen kan påverkas av hormonerna, säger Felix som har en ny pubertet att vänta, den här gången som pojke.

Felix har aldrig tvekat i sitt beslut att byta kön. Han tycker att processen är frustrerande lång men förstår att den behöver vara det. Det juridiska könsbytet har inte gått igenom och att operera om sitt kön fysiskt är inget som Felix har bråttom med.

– Jag tror jag kommer att göra det så småningom men jag vill vänta tills det finns bättre operationsmetoder. Som det är nu nöjer jag mig med det som redan är fixat. Ingen kollar i mina brallor.

undefined
Felix Lundberg fick diagnosen könsdysfori när han var 18 år.

Den psykologiska utredningen sker idag till största delen över nätet där han sitter i videosamtal med en psykolog. Videosamtalen har kommit att utvecklas under pandemin och för Felix har det varit bra.

– Jag sitter hellre hemma och gör det än åker till Umeå för samma sak, säger han.

Uppföljning av masektomin måste dock göras på plats och har renderat i många långa bilresor till Umeå. Vårdresor som i framtiden alltså kan komma att bli ännu längre.

– Så vill jag inte att det blir. Jag tycker inte man ska bli tvungen att ta ledigt från skola och jobb för att få den vården. Ska man börja åka tåg måste man ju sova över, det behöver man inte om man åker till Umeå. Då klarar man sig på en dagstur.

Könsdysfori

Socialstyrelsen definierar könsdysfori som ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som tilldelats juridiskt vid födseln.

Könsdysfori kan vara kroppslig (exempelvis obehag av delar av kroppen, som bröstkorg eller könsorgan) eller social, som ångest eller obehag av att andra människor använder fel pronomen eller tolkar en som fel kön). Den som upplever könsdysfori kan få könsbekräftande behandling.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!