Pitebon är en av många som på riksåklagarens begäran beviljats resning, då det visat sig att Sverige tolkat Europakonventionens regler om dubbelbestraffning felaktigt.
Mannen, som är i dryga 70-årsåldern, ska under åren 2001–2003 ha ägnat sig åt skattefiffel och bokföringsbrott i så stor omfattning att ett beslut om skatterevision fattades i september 2003. Ärendet lämnades sedan till ekobrottsåklagare för åtalsprövning, men utredningen av så omfattande och komplicerade ekonomiska brott tar lång tid och först i november 2008 åtalades företagaren för grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och grovt bedrägeri.
Fängelse
Piteföretagaren hade då enligt åklagaren bland annat underlåtit att bokföra inkomster på mångmiljonbelopp, totalt mer än 6,5 miljoner kronor, plus att bokföringen gjorts med blyerts och blivit ändrad, att kvitton saknades och/eller var felaktiga. Betalning för entreprenadjobb hade exempelvis bokförts som markinlösen.
I tingsrätten dömdes mannen till sex månaders fängelse för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott, men åtalet för grovt bedrägeri ogillades. Domen överklagades och hovrätten fällde i september 2010 Pitebon på alla tre åtalspunkterna och dömde honom till ett års fängelse, ett straff han började avtjäna sommaren 2011.
Flera år senare – och då mannen redan avtjänat sitt straff – kom så riksåklagarens begäran om resning i målet. Detta då det konstaterats att staten i det och många andra fall brutit mot Europakonventions regler om förbud mot dubbelbestraffning.
15 miljoner i skatt
I sin omprövning finner nu hovrätten att mannen gjort sig skyldig till bokföringsbrott och bedrägeri, men ogillar åtalet för skattebrott. Orsaken till det, är det skattetillägg som skatteverket beslutat om och som inneburit att mannen betalat skatteskulder på cirka 15 miljoner kronor.
Utöver det får mannen straffrabatt för den långsamma handläggningen och så kallad åldersrabatt, vilket gör att det nu landar på sex månaders fängelse igen.
Att mannen suttit av längre tid än så, och dessutom varit frihetsberövad under utredningstiden, innebär att han kan få ekonomisk ersättning både för det lidande och den kränkning han utsatts för. Hur mycket, är i nuläget oklart. Det är en fråga som ska prövas av Justitiekanslern, JK.