Fartkameror räddar liv och miljö

I Norrbotten finns det totalt
44 kameror placerade på elva olika vägsträckor. Hårdast jobbar kamerorna vid mätstationerna mellan Rosvik och Kopparnäs där trafiktrycket är som hårdast. Men vad många kanske inte vet är att trots att fartkamerorna alltid är aktiva utreds bara 231 000 ärenden per år i Sverige. Det blir långt mindre än ett foto per kamera och dag. Dessutom anpassas fotograferandet till tider och platser med mycket trafik, vilket betyder att Norrbottens fartkameror vid jämförelsevis glestrafikerade vägar tar ännu färre bilder än så. Men trots detta tycker både Vägverket och polisen att det växande kamerasystemet är en stor framgång.
- Folk kör långsammare och olyckorna minskar. Kamerorna är placerade på olycksdrabbade vägsträckor och då gör de nytta, även om bilförarna bara saktar ner i samband med mätstationerna. Faktum är att dödsolyckorna i Sverige har halverats de senare åren, och olyckorna med allvarligt skadade har minskat med
25 procent, säger kommisarie Tomas Wikberg som är chef på polisens trafikavdelning.
Delad ära
Men han vill inte ge fartkamerorna hela äran, utan framhåller istället mitträcket som den största livräddaren.
- På vägar med mitträcken har dödsolyckorna i princip försvunnit. Men det är trots allt en väldigt liten del av vägnätet som är uppbyggt så. Utvecklingen pågår ju ständigt och givetvis jobbar vi efter en nollvision. Vårt första delmål är att det år 2020 inte ska dö fler än 220 personer i trafiken, en minskning med 180 dödsfall jämfört med i dag.
Miljövinst
Även om kamerorna kanske inte räddar flest liv, så menar Wikberg att det finns enorma pengar att tjäna på att hålla hastigheterna. För att inte tala om vilken vinstlott som tilldelas vår miljö,
30 000 ton mindre i koldioxidutsläpp per år för att vara exakt.
- Vi på polisen blev utsedda till "Årets miljömuppar" på en kongress förra året just för att vi satsat på att sänka hastigheterna. Faktum är att man som privatperson kan spara upp till en deciliter bensin per mil om man bara håller hastigheterna. För ett åkeri med 30 lastbilar finns det upp mot nio miljoner att spara per år. Det tycker jag är tillräckligt med svar på tal, egentligen, säger Wikberg.
Fartkamerorna mäter hastighet med hjälp av radar och fotograferar bara de fordon som kör för fort. Bilden bearbetas sedan manuellt och passagerarplatsen maskeras alltid.
Går det inte att identifiera föraren så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet. Det ska inte ta mer än två veckor att få hem sin fortkörningsbot i brevlådan från det att man har fotograferats.