Mannen var åtalad för flera fall av narkotikabrott, både eget bruk, innehav och överlåtelse av narkotika, samt skadegörelse och ofredande. Han har erkänt det mesta, men nekade till att ha köpt narkotika i överlåtelsesyfte och till att ha sålt knarket för egen vinning.
Han medgav att han i berusat tillstånd åkt hem till en person som var skyldig honom pengar och gett sig på dennes lägenhetsdörr med en hammare, samtidigt som han skrikit i trapphuset. Och han har även erkänt ringa narkotikabrott i tre fall, då han tagits av polis i drogpåverkat tillstånd.
I behov av vård
Men langningen ville han inte riktigt kännas vid. Han medgav visserligen överlåtelse, men uppgav att han bara hjälpt till att sälja för att finansiera sitt eget missbruk, och att han enbart sålt till kända missbrukare.
I domen förs ett långt resonemang om narkotikans renhet och farlighet, aspekter som båda ska påverka dom och påföljd, och kontentan blir att mannen ska dömas för narkotikabrott av normalgraden där fängelse i strax under ett år vore en adekvat påföljd.
Det finns dock andra faktorer som påverkar, nämligen hans relativa ungdom (han var under 21 år när brotten begicks), att han är ostraffad och det faktum att han är i stort behov av vård för sitt missbruk men bedöms vara rätt "institutionstrött" då han åkt in och ut på behandlingshem sedan han var 16 år gammal.
Fängelse och vård
Fortsatt institutionsvård anses inte aktuell på grund av detta.
Å andra sidan, anser rätten det olämpligt att döma honom till ett längre fängelsestraff. Han döms nu till skyddstillsyn (med öppenvårdsinsatser) och två månaders fängelse.