De kontaktade en jurist som hjälpte dem med att formulera en uppsägning. Därefter anlitade paret en delgivningsman från polisen i Piteå som skulle lämna uppsägningen till de berörda parterna. Men på något sätt levererades aldrig uppsägningen till hyresgästen. I stället fick familjen Wasall tillbaka brevet på posten.
Paret blev ägare till fastigheten i början av juni 2002. Den forna hyresgästen hade då flyttat ut alla sina tillhörigheter, avbeställt sophämtning, kontaktat elleverantören samt folkbokfört sig på ny adress.
Men i slutet av juli samma sommar fick paret ett brev från den forna hyresgästens juridiska ombud där hyresgästen påpekade att arrendeavtalet fortfarande gällde, eftersom någon uppsägning av arrendet aldrig levererats, och att paret skulle flytta ifrån dennas hus.
Bevisen var borta
Ett och ett halvt år senare gick ärendet upp i tingsrättens fastighetsdomstol. Tingsrätten beslutade att paret hade rätt till sitt hus då den forna hyresgästen självmant hade flyttat ut och därmed förverkat sin hyresrätt. Beslutet överklagades och hovrätten ändrade tingsrättens dom till hyresgästens fördel. Bevismaterial från tingsrätten, bandade intervjuer med hyresgästen bland andra, hade olyckligt raderats.- Trots att hyresgästen ändrade detaljer i sin historia fanns det inga bevis, säger Peder Wasall, när PT träffar paret på verandan till det omdiskuterade huset.
Förra sommaren valde Högsta domstolen att ta ta upp fallet. I tisdags kom domen. HD valde att gå på tingsrättens linje och gav familjen Wasall rätten till huset.
Peder var på jobbet när familjens advokat Rune Bäcklund ringde upp och berättade om beslutet.
- Jag blev så glad, det här har vi kämpat för i fyra år. Jag vankade runt i små cirklar på jobbet och ringde upp släkt och vänner, berättar Peder.
Försenat material
Om domen varit den motsatta hade paret fortfarande varit ägare av huset. Men hyresgästen hade haft rätt att bo där fram till 2046 med en hyra på 1000 kronor i månaden.- Det räcker inte ens till att betala fastighetsskatten, säger Maria Wasall.
Den försvunna bevisningen från tingsrätten återfanns aldrig.
- Det slarvet kostade oss ytterligare två år av ovisshet, säger Peder.
Samtidigt som Maria och Peder är lättade känner de ändå en viss besvikelse gentemot rättssystemet.
- Sätter domstolarna ett datum för när bevisning ska vara inlämnad borde man hålla på det och inte acceptera senare inkommet material, menar Peder.
Orolig och gravid
Fyra långa år har gått sedan rättstvisten drog i gång. Under tiden har familjen inte vågat flytta in på riktigt.- Det har varit ett evigt väntande. Hela processen har tagit mycket av våra krafter. Det värsta har varit att inte veta om någon kan ta vårt hem ifrån oss. Vi har fortfarande inte fattat att det här är vårt hem på riktigt nu, säger Maria.
I väntan på domen från HD har familjen har fått tillökning i form av dottern Ayla, 5 veckor.
- Det var fruktansvärt att vara gravid och samtidigt fundera på problemen med huset. Vad skulle vi kunna ge Ayla för framtid om vi förlorade rätten till vårt eget hus? Tanken på att kunna bli tvingad att flytta mitt i graviditeten var hemsk. Jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om vi inte hade vunnit, säger Maria.
- Först nu flyttar vi in i vårt hus på riktigt. Vi är så lyckliga, det är stor skillnad, säger Peder.
Nu ska familjen Wasall fira och ha inflyttningsfest på riktigt.
- Men det blir ingen champagne. Vi får hålla oss till en flaska Pommac, säger Maria och ler mot dottern Ayla.
Under de svåra åren har paret upplevt ett starkt stöd av familj och vänner.
- Det har varit så skönt att folk har brytt sig, säger Peder.
- Vi vill rikta ett stort tack till alla som stöttat oss genom åren, säger Maria.
PT har försökt nå den forna hyresgästen för en kommentar, dock utan att lyckas.