Under förra året gjordes en omorganisation av Piteås familjehemsvård med syfte att öka kvaliteten för placerade barn, deras föräldrar och familjehem. I nuläget jobbar ett tiotal personer som barnsekreterare, familjehemssekreterare, coach, konsulent och chef inom familjehemsgruppen.
Sofie Isaksson, avdelningschef på Socialförvaltningen, säger att man nu kan erbjuda en bättre vård till barn och familjer.
– Vi jobbar numera i ett ännu tightare team runt barnet och familjen och kan på det sättet ha en bättre samsyn och planering, säger hon.
När barn inte får sina behov tillgodosedda försöker socialtjänsten i första hand ge stöd i öppenvård, alltså ge stöd som möjliggör att barnet kan bo kvar hemma. Men i de fall öppna insatser inte räcker till är placering i familjehem ett alternativ. I första hand ser man över möjligheten att placera barnet inom sitt eget nätverk, till exempel hos en släkting.
Det är barnets hemkommun som är ansvarig för placeringen, oavsett om barnet placeras i Piteå eller i en annan kommun.
Anledningen bakom att ett barn måste flyttas varierar, det kan handla om våld, missbruk, hedersproblematik och psykisk ohälsa. Kommunen utreder då var barnet kan placeras och försöker få till en så bra matchning som möjligt. Är situationen akut kan ett jourhem vara aktuellt. Två sådana finns men något fler skulle behövas.
Då det gäller matchningen finns många saker att ta i beaktning, till exempel barnets skolgång, fritidsaktiviteter och vänner.
Antalet tillgängliga familjer i "familjehemsbanken" varierar. Det kan bero på ändrade familjeförhållanden, sjukdom eller annat. Viktigt för ett familjehem är att där finns ork, tålamod, empati och ödmjukhet för barnet.
– Det måste vara tryggt och stabilt och finnas tid, plats och utrymme för barnet, säger Christina Nilsson och tillägger:
– Att vara familjehem är ett svårt men viktigt uppdrag och man kan verkligen göra skillnad.
Familjehemsvården i Piteå är i behov av fler familjehem.
– Ju fler hem vi har att välja mellan desto större chans att matchningen blir bra, säger Elina Johansson.
Gruppen hoppas att fler familjer vill bli familjehem och att de anmäler sitt intresse. Christina Nilsson säger att det bästa sättet att få in nya familjer är genom "mun mot mun-metoden."
– När en familj tar emot ett barn och placeringen blir lyckad kan de berätta om det för andra familjer som då kan vilja göra detsamma. Det är den bästa reklamen. Det är fantastiskt när det blir bra och många vittnar om hur mycket man får tillbaka i form av glädje, säger Catarina Rönnberg Wiklund.
När en familj anmäler intresse för att bli familjehem görs en utredning.
– Utredningen görs av två handläggare och bygger på hembesök, olika samtal och möten. Man tar registerutdrag, pratar med referenser och utgår ifrån all tillgänglig information som finns, säger Nils Olovsson.
De familjer som blir familjehem får ekonomisk ersättning månadsvis för omkostnader avseende barnet samt arvode som går till familjen.
– Man ska inte behöva få sämre ekonomi för att man tar emot ett barn, säger Sofie Isaksson.
Hur länge ett barn stannar i ett familjehem varierar. Det kan vara allt från några månader till flera år. Ibland görs en vårdnadsöverflytt men utgångspunkten är alltid att barnen ska kunna flytta hem till sina biologiska föräldrar igen.