Få partier ställer upp i kyrkovalet

Moderaterna ställer inte upp i höstens kyrkoval. Partiet är inte det enda som distanserat sig från kyrkopolitiken. Bara tre politiska moderpartier, S, C och SD, går till val under egen flagg den 15 september.

Trenden sedan Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 är att färre etablerade partier ställer upp i kyrkovalet. Istället är det nomineringsgrupper som är mer eller mindre kopplade till moderpartiet som går att rösta på.

Trenden sedan Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 är att färre etablerade partier ställer upp i kyrkovalet. Istället är det nomineringsgrupper som är mer eller mindre kopplade till moderpartiet som går att rösta på.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2013-01-16 06:00

Den 15 september är det kyrkoval. 5,5 miljoner röstberättigade ska utse Svenska kyrkans cirka 36 000 förtroendevalda. Efter att kyrkan blev fristående från staten år 2000 ställs nomineringsgrupper mot varandra i kyrkovalet. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna är de enda etablerade partier som utgör nomineringsgrupper. De andra partierna har bildat fristående grupper, exempelvis finns Fria liberaler i Svenska kyrkan och Vänsterpartiet inom Svenska kyrkan. Nomineringsgrupper med mer eller mindre starka kopplingar till moderpartierna.

- Det är ett gammalt beslut, både från kongressen 2000 och 2002 och ett partistyrelsebeslut från 2004 att vi som parti inte ska delta i kyrkovalet sedan kyrkan blev skild från staten, säger Aron Etzler, partisekreterare för Vänsterpartiet.

"Varje partistämma"
Vid kyrkovalet 2009 fanns Moderaterna med i kyrkovalet. Nyligen gick man dock ut med att de inte kommer att ställa upp i höstens val.

- Vi har inom vårt parti, ända sedan kyrkan skildes från staten, haft uppe till diskussion på varje partistämma om det inte är dags för partiet att lämna kyrkopolitiken, säger Annette Lundquist Larsson, ordförande för Moderaternas kyrkliga samrådsgrupp.

På senaste partistämman gick förslaget igenom och Moderaterna kommer inte att utgöra någon nomineringsgrupp. Detta innebär att de moderata kyrkopolitikerna inte kommer att kunna kandidera till nästa val om de inte byter tillhörighet.

- Partistyrelsen gav kyrkliga samrådsgruppen i uppdrag att bilda en ny nomineringsgrupp, därför har vi bildat Borgligt alternativ och skrivit en värdegrund och den går till val men är helt fristående från Moderaterna, säger Lundquist Larsson.

I Piteå församling har Moderaterna två mandat.

Vad kommer att hända med er i höst?
- Det är något vi jobbar med, Moderaterna som parti finns inte med i valet. Det blir under en annan konstruktion i sådana fall, säger Ulf Karlsson, som sitter i kyrkofullmäktige i Piteå församling.

"Lite på G"
Inför förra kyrkovalet fanns sju, åtta politiker med på Moderaternas kyrkovalslista. Även i Piteå har diskussionen om att starta en lokalförening av Borgerligt alternativ funnits.

- Tyvärr så finns inte ett sådant brett intresse

Istället hoppas han att moderata kyrkopolitiker, tillsammans med kyrkopolitiker från exempelvis Kristdemokraterna och Centern, kan bilda ett eget alternativ till kyrkovalet i höst.

- Fler partier kanske närmar sig punkten där man inte kopplar ihop partipolitiken med kyrkovalet och kanske vi tillsammans kan hitta ett alternativ. På måndag ska vi ha ett möte då vi ska samlas, vi har lite på G, säger Ulf Karlsson.

Själv tycker han inte att partipolitiken är särskilt utmärkande i kyrkopolitiken.

- Jag märker inte att det är en politisk styrd verksamhet, vi jobbar ju åt samma håll.

FAKTA Svenska kyrkans beslutande organ

Kyrkomötet - riksnivå

Stiftsfullmäktige - stiftsnivå

Kyrkofullmäktige - församlings-/pastoratsnivå

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om