Få män i Pite älvdal döms för grov kvinnofridskränkning

Syftet med brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning är att komma åt män som systematiskt misshandlar och terroriserar närstående kvinnor. Men få män i Pite älvdal döms.

Regeringen vill att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år. Detta för att motsvara brottets allvar. Men samtidigt är det få män som döms för brottet i Pite älvdal. (Arkivbild)

Regeringen vill att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år. Detta för att motsvara brottets allvar. Men samtidigt är det få män som döms för brottet i Pite älvdal. (Arkivbild)

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Piteå2021-12-27 19:00

MÄNNEN SOM SLÅR

Sedan 2015 har polisen fått in 15 anmälningar om grov kvinnofridskränkning i Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog. Totalt har tre män åtalats för brottet – två av dem har dömts.

– Det är alldeles för dåligt rent generellt. Många fler av de här ärendena skulle kunna gå vidare till åtal och dom. Det finns mycket som polisen och åklagaren kan göra för att få upp siffrorna, säger Nina Rung, kriminolog.

– De här brotten är relativt svåra att bevisa då det sällan finns vittnen. Det bygger på att målsägande ska vara så stark och samarbetsvillig att man kan driva förundersökningen, säger Klara Dahlström, gruppchef för avdelningen brott i nära relation vid Norrbottenspolisen.

undefined
"Vi måste se grov kvinnofridskränkning som det allvarliga brott det är", säger kriminologen Nina Rung.

Hon uppger att man även ofta behöver dokumentation som journalanteckningar och synliga skador.

– Vi behöver också att kvinnan orkar medverka och vid flera upprepade tillfällen berätta. Det är svårbevisade brott och det är flera gärningar som man måste kunna bevisa.

Grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken år 1998.

– Det här är inte en enskild gärning utan brottet grov kvinnofridskränkning bygger på att det är flera gärningar. Alla ska enskilt vara ett led i en upprepad kränkning som man uttrycker det i lagen, säger Klara Dahlström. 

Hon uppger att brottet inte bara innefattar våldsbrott som misshandel utan det kan även innefatta olaga hot och ofredande. 

undefined
"Det är svårbevisade brott", säger Klara Dahlström om brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. (Arkivbild)

– Numera går också skadeståndsbrotten in i detta, det kan vara vanligt att man får sin telefon sönderslagen, eller sina kläder sönderklippta.

Regeringen vill nu att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning höjs från fängelse i nio månader till ett år. Brotten förtal och grovt förtal ska också ingå i brottet. Lagändringen föreslås träda kraft 1 januari.

– Det är jättebra och ett stort signalvärde, att samhället ser allvarligt på den här brottsligheten, säger Dahlström.

Kommer det att leda till en förändring?

– Det förändrar inte vårt arbetssätt, det är fortfarande samma beviskrav som ställs. Men däremot, är det ett allvarligt brott så behöver vi inte ha målsägandes samtycke för att kunna inhämta journalanteckningar från sjukvården. Men i övrigt har vi de verktyg vi har.

Nina Rung dock vill se ett straff på minst 24 månader.

– Ett års fängelse är inte tillräckligt när det gäller den här typen av brott som pågår under lång tid och många gånger kan vara tortyrliknande.

Grov kvinnofridskränkning

Infördes 1998 för att stärka det straffrättsliga skyddet för kvinnor som utsätts för upprepade övergrepp i nära relation.
Såväl anmälningar som uppklaring och fällande domar avseende grov kvinnofridskränkning har minskat under de senaste tio åren. 

Det beror bland annat på förändringar i registeringen av brottsanmälningar; en generell minskning av uppklaring gällande brott mot person och högre krav på stödbevisning för fällande dom. Det visar en rapport från BRÅ från 2019.

Källa: BRÅ

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!