Fältassistentna Anna Kemi, Anders Elvhäger och Carlos Pereyra är ute på informationsturné om vejpningens faror. Under våren kommer de att besöka alla sexor i kommunen.
De senaste två åren har vejpning ökat kraftigt bland Piteås ungdomar. Den senaste tiden har det fullkomligt exploderat enligt Piteås fältassistenter, som länge funderat på hur de ska nå ut till ungdomar och vårdnadshavare med hur farligt det faktiskt är.
När lärare på mellanstadiet började höra av sig för att vejpning blivit ett stort problem på olika skolor, blev det startskottet för den informationskampanj som nu pågår.
– Vi är oroade över utvecklingen. Det kryper ner i åldrarna och när det nu börjar förekomma på mellanstadiet så måste vi agera. Budskapet måste ut, till vårdnadshavare, till skolpersonal och till ungdomarna. Ungdomarna förstår inte hur farligt det är och många vuxna vet inte ens vad det är, säger fältassistenten Anna Kemi.
Under februari påbörjades en informationsturné och på tisdagen var turen kommen till två sexor på Bergsviksskolan.
Fältarna började med att prata om sin oro för Piteås unga som många gånger inte vet hur farligt vejpning faktiskt är och där farorna sällan eller aldrig diskuteras ungdomar emellan.
En frisk och en skadad lunga visas upp på storbild.
De visade bilder på vejpar och förklarade att vejpar och e-cigaretter är samma sak. De förklarade att färgen och glittrigheten på de elektriska små apparaterna är högst medveten och till för att locka ungdomar att köpa och testa.
– Röken från vejpen luktar inte illa och det man får i sig kan smaka jordgubb eller vanilj men det är inte vatten i hylsan utan kemikalier och nikotin och det är lätt att få i sig stora mängder. Vi känner till en ungdom som på två veckor puffade i sig 30 000 bloss, vilket motsvarar 100 cigaretter om dagen i nikotin. Skador uppstår snabbt och de är bestående, säger Anders Elvhäger.
Alma Henriksson, Amanda Helsing och Olle Lindström har ganska bra koll på hur farligt vejpning kan vara och efter föreläsningen var de ännu mer övertygade om att aldrig börja med det.
Efter att fältarna frågat hur många som höll på med någon fysisk aktivitet och fått i princip alla elevers händer i luften, förklarade de hur lungkapaciteten går ner med vejpning och orken försvinner.
– Vi har pratat med en som vejpat i mindre än ett år och som börjat få svårt att andas. Det snörper liksom åt.
Informationen avslutades med prat om grupptryck och att man inte ska vara rädd för att berätta för någon vuxen om man vet att någon vejpar.
– Vi berättar det här för er för att vi ser er och bryr oss om er. Ni kan tänka detsamma. Glöm det här med att man inte ska snitcha eller gola, det handlar inte om det utan att ni berättar för att ni bryr er, säger Anna Kemi.
Anna Kemi och de andra fältasssitenterna i Piteå har tillsammans satt ihop ett informationsmaterial kring vejpning som de går igenom i kommunens alla sexor. "Vi har anpassat materialet så vi tror det passar 12-åringar."
Elever på Bergsviksskolan fick en genomgång av faran med vejpning.