Under måndagen hålls slutplädering i hovrätten i giftmålet. Åklagaren yrkar på att kvinnan ska dömas för grov mordbrand samt mordförsök alternativt förberedelse till mord. Enligt Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare, är det ett svårt fall för rätten att bedöma.
– Jag har stor förståelse för tingsrättens tidigare ställningstagande. Det finns visserligen flera saker som talar mot kvinnan, speciellt i fallet gällande försök till mord, men det försvåras av att hon själv säger att hon tänkt ta livet av sig. Det gör det hela svårt att bedöma.
– Det ser inte lätt ut för åklagarsidan med det bevisläge som finns. Samtidigt är det en helt ny prövning i hovrätten. Det kan vara små skillnader i domstolens uppfattning som blir helt avgörande.
I den tidigare domen poängterade tingsrätten att delar av åklagarens framställan bygger på indicier, alltså indirekta bevis. Denna form av bevisning anses svagare än till exempelvis teknisk bevisning. Tingsrätten hänvisar också till prejudicerande HD-domar som manar till försiktighet.
– Förenklat betyder dessa prejudikat att man måste vara försiktig i sin prövning av indicier. Man måste hela tiden bedöma om det kan finnas andra förklaringar eller en annan gärningsperson som kan ha gjort detta, säger Sven-Erik Alhem.
Sven-Erik Alhem berättar att det kan vara svårt att som åklagare driva sådana fall.
– Det är svårt om det finns andra tänkbara handlingsförlopp eller gärningspersoner. Det är sällan alla omständigheter talar för både hur brottet gått till och vem som begått det. Det måste hela tiden övervägas om det är ställt bortom rimligt tvivel att just den person som åtalas har begått de påstådda handlingarna.
Är det farligt att döma någon med indicier som grund?
– Det är viktigt att domarna är eftertänksamma i sådana fall. Det farligaste som finns är att ryckas med av saker som ser förrädiskt lockande ut och lägga dessa till grund för en fällande dom. Domarna mot Thomas Quick är slående exempel på det. Fallet Kaj Linna är också ett kusligt exempel.
Men är det då rättssäkert att ens driva sådana typer av fall?
– Det måste man göra. Vi kan inte ha en ordning där vi kräver en 100-procentig bevisning. I varje brottsmål som leder till fällande dom finns det ett uns av tvivel kvar. Men vi kan inte heller ha en ordning där man blir frikänd bara för att man ihärdigt förnekar brott.