Videon är inte längre tillgänglig
Förvirring, kognitiva störningar, störningar på sociala funktioner och på känslolivet, stelhet i kroppen och stor fallrisk. Det är några av de biverkningar som antipsykotika kan ha på äldre personer. Läkemedlen ska egentligen användas mot psykotiska tillstånd, till exempel vid schizofreni, men förskrivs ofta till personer med demens. Enligt Yngve Gustafson kan det i bland vara nödvändigt med antipsykotika om en dement person till exempel lider av hemska hallucinationer.
- Men då handlar det om några få dagar, aldrig mer än ett par veckor. Ju längre man använder det, desto större risk för allvarliga biverkningar, säger Yngve Gustafson och nämner att just antipsykotika mer än fyrdubblar risken för proppar i hjärnan.
Mycket antipsykotika
Revisionsrapporten Uppföljning av tidigare revisionsgranskning avseende äldre och läkemedel, visar att 19 procent av de boende på Piteå kommuns äldreboenden har stående ordinationer på antipsykotiska läkemedel. På två av boendena medicineras 29 procent med antipsykotika.
- Det är en hög användning av mediciner som har väldigt mycket allvarliga biverkningar hos gamla, sköra människor, säger Yngve Gustafson.
Kommunrevisorerna har också låtit titta på hur många av de boende som regelbundet medicineras med lugnande medel eller sömnmedel. Snittet blev 36 procent. Variationen mellan kommunens boenden låg på mellan 21 och 51 procent.
- På de boenden där det bor många äldre och en hög andel behandlas med lugnande, vågar man säga att det är en överanvändning, säger Yngve Gustafson.
Oro som smittar
Han påpekar vikten av en personalstyrka som är tillräckligt stor och rätt utbildad.
- Om demenssjuka människor lämnas ensamma, kan de till exempel börja gå och leta och ropa efter sina barn. Om det då inte finns personal som hinner avleda dem, så hinner de bli väldigt oroliga och ängsliga och det smittar de andra så att de också blir oroliga, säger Yngve Gustafson.
Han anser att det inom äldreomsorgen i allmänhet finns en övertro på sömnmedel. I vissa fall sover en demenssjuk människa dåligt på grund av andningsuppehåll, så kallat sömnapnésyndrom. Då får man absolut inte ge sömnmedicin.
- Det här är något som många inte känner till. Bland dementa på äldreboenden räknar man med att ungefär hälften har sömnapnésyndrom. Dem får man aldrig ge sömnmedel. Det gör att andningsuppehållen blir längre och syrehalten i hjärnan sjunker så mycket att man får hjärnskador, säger Yngve Gustafson.
Hälften får antidepressiva
Av de totalt 540 personerna på kommunens äldreboenden får 38 procent antidepressiva mediciner. En hög siffra, enligt Yngve Gustafson. Antidepressiva har i stort sett ingen effekt mot depression hos människor med demens, berättar han.
- Det är naturligtvis jättemycket att en tredjedel av alla gamla, förmodligen de flesta med demens, får läkemedel som inte ger någon effekt på depressionen men som ger väldigt mycket biverkningar, säger Yngve Gustafson.
Choklad i stället
Enligt Yngve Gustafson gäller det att i första hand ta reda på varför den gamla är deprimerad. I många fall beror det på näringsbrist, som kan orsaka depression eller till och med demens.
- Det är oerhört vanligt att personer med demens äter dåligt eftersom de inte känner igen maten. De har tappat sina luktminnen. Det enda som i bland går att få i dem är det som är sött, säger Yngve Gustafson.
Lösningen är: choklad.
- Just choklad innehåller ämnen som hjärnan behöver för att göra oss glada och för att vi ska slippa ångest. Dessutom är choklad främst gjort på mjölk, som innehåller mycket nyttigt, säger Yngve Gustafson.