Evelina Lindberg och hennes mamma Ingela Lindberg säger att kammarrättens dom får katastrofala konsekvenser för Evelina.
Hela Sverige har upprörts över hur Piteå kommun fråntagit dövblinda Evelina hennes teckenspråkskunniga personliga stöd. När förvaltningsrättens nämndemän gick på Evelinas linje valde kommunen att driva ärendet vidare till kammarrätten i Sundsvall. Under torsdagen kom domen, där kammarrätten ger kommunen rätt. Trots att Evelina varken kan se, höra eller kommunicera med personalen ska hennes behov därmed kunna tillgodoses av vanlig hemtjänst och ledsagning. Evelina själv är förtvivlad över rättens beslut.
– Jag blir helt apatisk. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara. Det känns så hopplöst, att ingen förstår. Tjänstemännen förstår ingenting om vad det innebär att vara dövblind, säger hon.
Processen har dragit ut på tiden och både Evelina och hennes mamma Ingela Lindberg beskriver att det varit en lång väntan på besked. Torsdagens besked kommer som en kalldusch.
– Vi har kämpat och kämpat och kämpat så länge. Luften går bara ur. Vi hade till och med möte med kommunen i dag och det kändes faktiskt som att kommunen börjat förstå. Det här lär väl göra att de stänger den dörren. Den lilla förståelse vi fick i dag betyder väl inget nu, säger Evelina.
Vad kommer detta att betyda för ditt liv?
– Det betyder att jag knäcks. Hela mitt liv ser bara svart ut. Jag vet inte hur jag ska orka det här.
Kammarrätten säger ju att ditt liv ska kunna fungera med vanlig hemtjänst. Kommer ni att ansöka om det?
– Nej. Det kommer inte att fungera. Jag vet hur det är att möta människor som inte kan teckenspråk. De kan inte hjälpa mig. Jag behöver hjälp av någon som kan taktilt teckenspråk. Det finns inga alternativ. Allt annat blir ju sämre än min nuvarande situation. Stressen blir värre. Ångesten blir värre. Det är ju omöjligt för mig att kommunicera med någon som inte förstår mig.
Evelinas mamma Ingela Lindberg instämmer i Evelinas känslor inför domen.
– Det här känns ofattbart. Hur kan man säga att det är en skälig levnadsnivå att inte kunna kommunicera med de människor som ska hjälpa en? Det är så svårt att förstå. Domen består bara av några meningar. Vi har väntat på det här i åtta månader. Sedan i januari har vi väntat på beslut varenda dag. Luften går verkligen ur en. Hur kan det få vara så här?
