- Du vill ha "min story" alltså, oj, oj ....den är rätt lång. Nej, jag är ursprungligen från Hälsingland och Bollnäs. Växte upp med pappa, mamma och lillebror. Vi var en väldigt tävlingsinriktad familj och jag skulle framför allt tävla mot min bror. Men så byggdes ett badhus på orten, då kom jag på en helt egen grej: Jag skulle börja tävlingssimma ...
Var du bra?
- Ja, jag kom bland annat trea i junior SM -75 i Umeå på 400 meter frisim. Vi var fem tjejer som alla var väldigt bra i klubben Gävle Simsällskap, sedan slutade vi alla samtidigt, som 19-åringar. Men innan det så såg vi till att ta ett världsrekord som fortfarande finns med i Guinness Rekordbok, vi löste av varandra och simmade oavbrutet i tio dygn. Slog den gamla rekordtiden på sju dygn som några killar från Uppsala hade.
Men varför slutade du, när du var så framgångsrik?
- Jag bestämde mig nog bara en dag att: Nej, nu stiger jag inte upp och åker och tränar klockan sex på morgonen längre. Det går inte att leva på gamla meriter, men jag drömmer mig ofta tillbaka till den tiden (skratt) Sportintresse har jag kvar ...
Ser du sport på tv eller är vill du vara på plats?
- På plats så klart! Jag är ju Brynäsare, men här uppe så ser alla matcher som Luleå Hockey, Piteå Hockey och Skellefteå AIK spelar och så Plannja Basket ....
Wow, hur hinner du?
- Det gör jag, ibland får jag någon med mig, men ofta åker jag själv. Jag är väl inte riktigt klok...
Vad hände efter simkarriären?
- Jag utbildade mig till badmästare och fick jobb i Huddinge, kände dock snabbt att: "Här kan jag ju inte stanna resten av livet" så jag började samla ihop pengar för att resa till USA, tanken var att stanna i tre månader, men jag blev kvar i åtta år.
Oj, varför då?
- Jag lärde känna en svensk kvinna, Pia från Wilhelmina. En dag satt vi och skrev små lappar till varandra på sådant som vi kunde göra. Jag skrev "måla", men menade väl egentligen att "måla tavlor". "Va, kan du måla? Då ska vi börja måla lägenheter tillsammans du och jag", menade hon.
Hur gick det?
- Det gick ju alldeles lysande, vi målade först hennes lägenhet och använde den som visningslägenhet. Det visade sig att det fanns ungefär 400 likadana sådana lägenheter i Los Angeles. Vi hade hur mycket jobb som helst, i slutet började vi även hämta upp ett gäng mexikanare varje dag som gjorde förarbetet åt oss. Pia hade Ikea-gardiner i visningslägenheten och det ville folk också ha, då började vi sy gardiner också. Samtidigt var jag även statist i en hel del Hollywoodfilmer, bland annat i samma filmer som Arnold Schwarzeneggeroch även i någon av Rocky-filmerna - den med Dolph Lundgren. Det var en jätteroligt tid ...
Men till sist tröttnade du?
- Ja, jag var 30 år då och kände att nu ville jag flytta hem till Sverige igen och skaffa man och barn, så jag började jobba på Mauritz i Uppsala, tänkte att "Där kunde jag ju hitta någon", följde med karlarna ända in i provrummen och hjälpte till (skratt). Vi sålde så bra att jag blev butikschef på HM i Norrtälje. Men sedan hörde Mc Donalds av sig och undrade om jag inte ville gå deras utbildning och bli franchisetagare. Sedan drev jag en Mc Donalds-restaurang i Gävle, då fick jag erbjudandet om att få komma hit upp och även få Luleborna, Piteborna och Skellefteborna att äta Mc Donalds mat.
Och nu är du tillbaka i Piteå igen ...
- Ja, jag jobbade med att lansera Biltema nere i Uddevalla när Piteå Presenterar ringde och undrade om jag inte ville komma upp och hjälpa till, jag sa ja direkt!
Men är inte Piteå en för liten stad för dig?
- Nej, jag tycker väldigt mycket om Piteå. Piteborna är så enkla, trevliga och raka att ha att göra med - samma sak är det med kommunens folk. Här ser man till att saker och ting blir gjorda, det är en stark entreprenörsanda ...
Vad drömmer du om i dag?
- Jag vill träffa någon man att dela livet med, men det får bli utan barn då eftersom jag är för gammal nu. Det är väl det jag har ogjort ...
Hur ska "den rätta" vara då?
- Oj, det här känns som en kontaktannons, men han ska vara stark och ingen jag kan styra över, pålitlig, glad och sportintresserad. Sedan var han bor någonstans, det är oväsentligt ...
Varför har du inte honom tidigare tror du?
- Ja, det är en fråga som jag tagit upp med mitt eget samvete många gånger, de spåkvinnorna jag träffat har sagt att "Du springer ifrån dem". Jag är nog dåligt på att ta tillvara tiden här och nu, min drivkraft har alltid varit att se resultat.
Men du har jagat efter brottaren Tomas Johansson?
- Ja, jag skötte transportera åt svenska OS-truppen i Los Angeles 1984, han kom ju tvåa men åkte fast för doping och blev av med medaljen. Vi förstod att han hade stuckit med den och var på väg till flygplatsen. Jag fick order om köra efter och försöka stoppa honom, jag kom till flygplatsen, men såg honom aldrig ...