Tusentals nya företag och jobb.
Så beskrevs resultatet för programperioden 2007 till 2013 där Europeiska regionala utvecklingsfonden satsat 2,1 miljarder kr i 280 projekt i Norrbotten och Västerbotten.
2,1 miljarder kronor är för övrigt cirka 25 procent av av det totala anslaget Sverige får i regionala stukturfondspengar från EU.
Avlivar myt
– Norrbotten och Västerbotten får den klart högsta summan, säger Märtha Puranen enhetschef för regionala strukturfondsprogrammet Övre Norrlandchef vid Tillväxtverkets programkontor i Luleå.
Tillväxtverket är för övrigt den myndighet som förvaltar, bedömer och betalar ut medel till programprojekt för den över regionen som alltså spänner över de två norrlänen, Norrbotten och Västerbotten.
– Landet är indelat i åtta regioner, vår är den nordligaste, säger Märtha Puranen.
För bara en knapp månad sedan gjordes en slutredovisning av vad programperiodens pengar resulterat i. Bland annat framkom att de bidragit till drygt 10 500 nya jobb och 6 400 nya företag.
I flera fall genom satsningar på nyföretagande, branschutveckling, innovationer och transportsystem av skilda slag.
Redovisningen anser Märtha Puranen ger svart på vitt att pengarna faktiskt når fram till företagen.
– Det finns myter om att så inte skulle vara fallet. Jag både kan och vill avliva den myten, säger hon.
Många små
Hon konstaterar att pengarna bidragit till att företagen i regionen stärkt sin konkurrenskraft, även på den internationella marknaden.
– Det finns ett otal projekt där projektägaren finns på en helt annan ort än där själva projekten drivs, säger Märtha Puranen.
Utöver myter genomförs också projekt där medborgaren många gånger kanske inte tänker på att de kan förverkligas just tack vare medel från EU:s olika strukturfonder.
– Ta bara utbyggnaden som gjorts vid Luleå Airport för drygt 50 miljoner kronor. Det är ett exempel på ett större projekt.
Sen finns det även många mindre. Märtha Puranen nämner nyföretagande i kommuner, entreprenörer och aktörer kopplade till turistsektorn samt ett flertal näringar kopplade till kulturen.
– Saker som finns i vardagen runt oss, men som vi kanske inte alltid tänker på, säger hon.
– Kort sagt, dessa EU-medel gör att vi kan satsa på projekt i övre Norrland som ger utväxling, men som utan dessa medel annars inte varit möjligt.
Oklar summa
Nu stundar en ny programperiod som sträcker sig fram till 2020. Totalt sett beräknas summan för strukturmedlen bli något lägre, cirka 1,9 miljarder kronor.
Anledningarna till att den blir något lägre är två.
– Dels ett regeringsbeslut som innebär att 15 procent av den totala summan till landet på 212 miljoner euro, ska avsättas i ett nationellt program. Vidare är det inte fastlagt huruvida kursen till euron ska beräknas på nio kronor som vid förra programperioden, eller lägre. Men mer än 1,9 miljarder kronor blir det inte, säger Märtha Puranen.
Förutom de regionala strukturmedel som kommer från EU, ramlar ytterligare miljarder till de två nordliga länen inom ramen för Europeiska socialfonden. Under den gångna programperioden handlade det om 785 miljoner kronor, inklusive de medfinansieringar som projekten själva ordnat.
Av dessa pengar har 156 miljoner gått till projekt inom programområde 1 som riktar sig till stöd för redan sysselsatta. 629 miljoner har landat inom programområde 2, som vänder sig till de som står långt från arbetsmarknaden. 233 miljoner av dessa är stöd från ESF-rådet.
Totalt har 19 000 personer kompetensutvecklats inom Norrbotten och Västerbotten.