Lördag förrförra veckan ringde det i entreprenör Roger Blombäcks mobiltelefon.
"Hallå, i morgon kommer det 41 flyktingar till Fagervik", rapporterade rösten från Migrationsverket.
– Själv var jag i Västerås, jag som ägnat månader åt att planera och fundera på om vi överhuvudtaget skulle godkännas som flyktingförläggning. Plötsligt blev det full fart med väldigt kort varsel, säger Roger Blombäck.
Efter att de 41 första flyktingarna anlände dagen därpå ytterligare elva och sedan fylldes flyktingskaran på med nio till.
Klädinsamling
Totalt handlar det om 61 personer jämt fördelade från Syrien och Irak, där stora flertalet anlände till höstfagra Fagervik i flippflop och tunna bomullskläder.
– Det finns anledning att tacka Piteborna, säger Ann-Christine Blombäck, tf ansvarig platschef när hon stolt visar upp klädhögarna i en stor förrådsbyggnad.
Sedan flyktingarnas ankomst blivit känd har ortsbor anlänt i strida strömmar med vinterjackor, pullovrar, mössor och varmare skor.
– Det är fantastiskt vilken mobilisering, understryker Ann-Christine Blombäck.
Långkalsongläge
Bland flyktingskaran är stämningen uppsluppen. Glada skratt varvas med pigga leenden samt en och annan brrr-brrr-huttring .
Det är liksom inte samma temperatur i Svensbyn som i Damaskus eller Bagdad.
Långkalsongläge hägrar och Fagerviks nyanlända har inte riktigt vant sig ännu vid morgonfrost och nordanvindarna över Svensbyfjärden.
Asylutredning
Grundplanen för 61-gruppen är sex månaders väntan ute på Fagervik. Under tiden kommer flyktingarnas asylärenden att utredas i väntan på besked.
Familjerna bor för sig medan grupper av ensamkommande män inackorderats i egna kryp-in på lägergården.
Bland de nyanlända familjekonstellationerna finns sexton kvinnor samt tretton barn som omgående kommer att beredas möjlighet att gå i skola i Öjebyn.
Fritidssysslor
– Det är en stor utmaning att försöka skapa meningsfulla fritidsaktiviteter. Buss 608 fyller en viktig funktion men många liftar också till och från stan, säger Roger Blombäck.
– Inom kort kommer vi installera datorer så att var och en ges möjlighet att börja läsa svenska på distans, säger han.
– Vi hoppas också att idrottsklubbar, musikrörelsen och andra organisationer på orten sonderar möjligheten att kunna bistå med någon form av sysselsättning, säger Ann-Christine Blombäck.
Id-fångst
Ingen av flyktingarna pratar svenska, eller engelska. En tolk överbryggar språkbarriärerna. Däremot talar alla nyanlända arabiska och förstår varandra.
– Det är ungefär som svenska och norska, exemplifierar Ann-Christine.
Tre gemensamma måltider serveras dagligen på lägergården. Ännu har inte pitepalt utspisats – däremot kommer några irakiska storfiskare att laga middag av en egenhändigt uppmetad id från vattendraget intill; en präktig firre som Mohamad stolt exponerade för PT:s fotograf.