Regeringen beslutade i tisdags att gå Skolverket till mötes och skjuta på kravet på lärarlegitimation.
Det ursprungliga kravet var att, från och med den 1 juli i år, skulle bara lärare med legitimation kunna få tillsvidareanställningar och behörighet att sätta betyg.
- Vi gick ut till lärarna med att de skulle ansöka så fort som möjligt, säger Erika Wikman som arbetar med lärarlegitimationsfrågan på barn- och utbildningskontoret på Piteå kommun.
Snabbheten till trots är det i handläggningen av legitimationsansökningarna på Skolverket som flaskhalsen finns och av Piteås lärare har hittills bara några få blivit beviljade legitimation. Enligt TT har hittills bara 2 procent av alla landets lärarlegitimationer utfärdats.
"Längre tid"
Uppskovet, som inte har något slutdatum, innebär att kommunerna kan tillsvidareanställa lärare utan legitimation. Om kravet funnits kvar hade det varit ett väldigt litet utbud av lärare att anställa.
- Jag tror att det är bra för både individen och kommunen, vi får lite längre tid på oss att anpassa organisationen, säger Erika Wikman.
Lärarnas riksförbund har hela tiden drivit frågan om lärarlegitimation. Någon oro för att reformen aldrig ska genomföras finns inte hos fackförbundets avdelning i Piteå.
- Det är ju mer en teknisk fråga, reformen ligger ju kvar, säger Ingrid Pihl, ordförande för Lärarnas riksförbund i Piteå.
Lärarförbundet i Piteå ställer sig också positivt till lärarlegitimationen i sig men ser uppskovet som en möjlighet att reda ut problem.
- Det är bra att det behandlas på rätt sätt. Det finns många barnsjukdomar i systemet som man behöver komma till rätta med, säger Stefan Eriksson, vice ordförande.