Påskyndarna av Norrbotniabanan har jobbat i många år för en kustjärnväg i norr. 2008 bildades Norrbotniabanan AB och Gusten Granström ser regeringens besked som en fin tio-års present.
– Vi vet redan att regeringen lovat att byggandet av sträckan Umeå-Dåva ska påbörjas i år. När nu regeringen avsatt sju miljarder för att bygga järnväg fram till Skellefteå så ökar chansen att hela sträckan byggs i ett svep.
Trafikverket har ju tidigare aviserat byggstart 2024?
– I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi är överens med regeringen om att det bästa är att bygga i ett svep och vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.
Men sju miljarder räcker väl inte?
– Nej, men det oroar mig inte. Det behövs kanske fem miljarder till, men planen ska revideras 2022 och då räknar vi med att sträckan är fullt finansierad.
Peter Eriksson (MP) pratar om eventuella EU-medel till järnvägsbygget?
– Regeringen vill att järnväg ända till Haparanda ska ingå i stomnätskorridoren. Det är troligt att det blir så, men samtidigt svårt att veta hur man resonerar på EU-nivå.
Hur går arbetet med järnvägsplanerna fram till Skellefteå?
– Det ska vara klart 2020. Därefter kan bygget börja, men vi fixerar oss inte vid ett årtal.
Sträckan Skellefteå-Luleå?
– Målet är att arbetet med järnvägsplanerna ska ta vid, men är i nuläget inte påbörjade. Det ligger några år bort och vi väntar på klartecken för hela Norrbotniabaneprojektet.
Är du orolig för ett regeringsbyte i höst?
– Nja, man ska väl inte hymla om att det finns olika åsikter både mellan och inom partierna. Men nu är vi en bra bit på väg och jag är förhoppningsfull.
Samtidigt påpekar Gusten Granström att näringslivet har varit enormt tydliga med att det behövs en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg.
– Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.