Ett blötare Norrbotten i framtiden

Förra veckans massiva regnande kan inte direkt härledas till klimatförändringar men alla prognoser pekar på att vi får ett varmare men blötare Norrbotten i framtiden. En fråga man redan nu från myndighetshåll måste ta i beaktning när man planerar och bygger infrastruktur.

Årsmedeltemperaturen i Piteå kommun beräknas öka med 3,5 grader till år 2050. Hur framtidens klimat påverkar orten är något som Åsa Wikman, samhällsutvecklare i kommunen, arbetar med.

Årsmedeltemperaturen i Piteå kommun beräknas öka med 3,5 grader till år 2050. Hur framtidens klimat påverkar orten är något som Åsa Wikman, samhällsutvecklare i kommunen, arbetar med.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2012-10-15 06:00

Fram till år 2050 visar prognoserna att årsmedeltemperaturen i Piteå kommun kommer att öka med cirka 3,5 grader. Tittar man ytterligare 50 år fram i tiden har årsmedeltemperaturen stigit med sju grader.

- En viktig sak i sammanhanget är att den största höjningen av temperaturen är under vinterperioden, det är då man kommer att märka störst skillnad, säger Micael Bredefeldt, klimatanpassningssamordnare på länsstyrelsen.

Nederbörden i Norrbotten som helhet kommer att öka i framtiden men för Piteås del blir den ökningen relativt blygsam.

- Piteås nuvarande årsmedelnederbörd är mellan 600 och 750 millimeter per år och den kan öka med upp till 75 millimeter fram till 2050, säger Bredefeldt.

Verktyg
I Piteå visar prognosen att snötäcket kommer att ligga 35 dagar färre 2050 än vad det gör i dag och upp till 45 dagar färre år 2100. Växtperioden blir en månad längre än dagens 2050 och två till fem månader längre 2100.

Klimatet i länet påverkas av flera olika saker, Golfströmmen och fjällen i väster och Bottenviken i öster. Det gör också att klimatet kommer att förändras på olika sätt på olika platser.

- Vi kan inte bara titta på kommun för kommun. Det regn som faller i fjällen ska ner i vattendragen och får de västra fjällen en ökning av nederbörden så finns en risk för att man får återkommande höstöversvämningar vid kusten när marken där är mättad och vattnet inte har någonstans att ta vägen.

Klimatprognoser är bland annat ett verktyg för politiker och tjänstemän i länet att fatta långsiktiga beslut som håller för ett förändrat klimat. Förra veckan presenterades prognosen för Piteå för kommunen.

- Det är viktigt för oss att ta till oss när vi bygger nya bostäder men också när vi bygger om vägar eller egentligen all infrastruktur, även vatten, avlopp och dricksvatten, säger Åsa Wikman, samhällsutvecklare Piteå kommun.

Vatten
En viktig fråga är just dricksvatten. När nederbörd och vattenmängd ökar finns också en risk att ytliga dricksvattentäkter förorenas.

- Vi måste titta på vilka risker som finns, säger Micael Bredefeldt.

Detta är något som även intresserar Piteå kommun.

- Det är en viktig fråga att hantera speciellt när man, som vi, har en vattentäkt som försörjer 90 procent av befolkningen, säger Åsa Wikman.

Regnet och översvämningarna i förra veckan menar Micael Bredefeldt inte går att tolka som ett direkt tecken på klimatförändringar.

- Men det är klimatrelaterade händelser, en typisk naturolycka. Om vi får ett förändrat klimat så kommer naturolyckorna också att ändras. I vissa fall öka, i andra fall vara på samma nivå och vissa kommer att minska.

Den väntade temperaturhöjningen sker successivt och redan nu kan vi se tecken på det. Ett exempel är djur och växter som inte funnits i länet tidigare då det varit för kallt men finns här nu.

Landhöjning
Norrbotten kommer att klara sig lindrigare undan när vattennivåer stiger tack vare landhöjningen.

- Både i södra Sverige och andra delar av världen kommer en höjning att dränka låglänta områden. Vi klarar oss här på grund av landhöjningen det närmaste seklet, säger Micael Bredefeldt.

Ett förändrat klimat kan bland annat innebära större risk för översvämningar och större risk för ras och skred.

- I vissa områden kanske man ska hindra bebyggelse, när det gäller ras och skred och dit räknas vägar måste man jobba förebyggande, säger Micael Bredefeldt.

Han menar att det finns en medvetenhet hos kommuner och andra myndigheter när det gäller att planera långsiktigt och att det inte nödvändigtvis behöver bli dyrare att redan nu anpassa sig efter framtidens klimat.

- Många kommuner har en besvärlig ekonomi och många har gamla system som kräver regelbunden renovering och då kan det bli billigare att göra en klimatanpassning redan nu istället för att vänta.

FAKTA Klimatförändringar

Under 1900-talet har den globala medeltemperaturen höjts med 0,6 grader vilket, i klimatsammanhang, är en stor och snabb ökning.

När man undersöker klimat gör man det med så kallade referensperioder. Den förra referensperioden var 1961 till 1990. I dag är vi mitt inne i en ny referensperiod.

Prognoser visar att i slutet av seklet kommer årsmedelnederbörden i länet att ha ökat med 15-50 procent jämfört med 1961-1990.

Årsmedeltemperaturen i länet, i slutet av seklet, beräknas vara fyra till sex grader varmare än årsmedeltemperaturen mellan 1961 och 1990.

I slutet av seklet har perioden med snötäcke minskat med över en månad i hela länet.

Den sista frosten på våren beräknas inträffa omkring tio dagar tidigare 2050 jämfört med 1961-1990 och mellan 20-30 dagar tidigare år 2100.

Källa: Klimatförändringar i Norrbottens län/Länsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om