Internet är ett måste i dagens samhälle. Valet är att inte vara delaktig, konstaterar Erna Segerstedt. "Och det skrämmer mig", säger 85-åringen.
Ålder är den faktor som har störst påverkan på internetanvändandet. Det är nästan uteslutande de äldsta i samhället som tillhör de sex procent som, enligt Internetstiftelsen, inte är internetanvändare. Två av tio pensionärer använder inte internet och två av tre pensionärer begränsas av tekniken, enligt rapporten Svenskarna och internet.
Bland pensionärerna över 76 år begränsas sju av tio av tekniken och främst av att de har svårt att förstå olika tekniska termer. Piteåbon Erna Segerstedt, 85 år, är en av alla äldre som lever i ett digitalt utanförskap.
– Man blir ställd inför det faktum att man inte kan längre. Man är inte behörig att vara med. Det känns verkligen inte roligt. Vi kommer ju att försvinna, så det ordnar väl sig men, vi är ju i alla fall människor och ska ha samma rättigheter som alla andra.
Den klassiska hemtelefonen har hon kopplat till en mobiltelefon. Där slutar de tekniska lösningarna. "Jag följer med i världen med tidningar och tv", säger Erna Segerstedt.
"Om jag skulle ha en smartphone hade jag nog kastat den i väggen", säger Erna Segerstedt, som håller fast vid en äldre modell.
Den digitala utvecklingen gör att man inte har något annat val än att hålla sig uppdaterad.
– Valet är att inte vara delaktig och det skrämmer mig. Då är det inte jämlikt, när man inte kan vara delaktig i allt man är van att vara med i, säger Erna Segerstedt.
85-åringen beskriver hur enkla saker som vissa bankärenden, resebokningar och att ställa sig i lägenhetskö hos Pitebo inte går att göra själv i hennes situation.
– Det som förargar mig mest är kön till Pitebo. Där är jag helt utestängd om jag inte hade haft hjälp någon annanstans. Det tycker jag är konstigt. Man kan inte sköta sin kötid utan bank-id. I min ålder är det många som ska sälja huset och köar för att få en lägenhet i stället, så det hjälper ju inte till med att röra om bostadsmarknaden precis.
"Man blir ställd inför det faktum att man inte kan längre. Man är inte behörig att vara med. Det känns verkligen inte roligt", säger Erna Segerstedt.
Hon sköter sina bankaffärer via blanketter och det funkar utmärkt.
– Däremot kommunicerar inte banken med mig längre. Tänk bara en sådan sak. Man är helt beroende av att ha sina pengar där och så får man ingen feedback. Det är obehagligt.
Några av hennes närmaste väninnor har smartphone – men själv har det aldrig varit aktuellt.
– Då skulle jag kasta den i väggen. Jag har förstått att det är knepigt att kunna hantera dem och få ut det man vill av dem. En av mina väninnor har gått på en bluff vid två tillfällen, men klarat sig undan på något mirakulöst sätt. Hon säger att hon vet att hon har blivit lurad när hon har lagt på luren, men de är så skickliga. Mig är det ingen som kommer åt, säger Erna Segerstedt.