Erbjuder staten förskott för Norrbotniabanan

Piteå kommun, Skellefteå kommun och landstingen i Norrbotten och Västerbotten bildar ett gemensamt bolag som ska arbeta för att Norrbotniabanan blir verklighet. De erbjuder också staten ett lån på 250 miljoner kronor till den första etappen av järnvägsprojektet.

Genom att bilda ett regionalt bolag och erbjuda staten ett förskottslån på 250 miljoner kronor hoppas landstingsrådet Kent Ögren och kommunalrådet Peter Roslund att kommunerna och landstingen längs Norrbotniabanan får större gehör för järnvägsprojektet.

Genom att bilda ett regionalt bolag och erbjuda staten ett förskottslån på 250 miljoner kronor hoppas landstingsrådet Kent Ögren och kommunalrådet Peter Roslund att kommunerna och landstingen längs Norrbotniabanan får större gehör för järnvägsprojektet.

Foto: Rickard Granberg

PITEÅ2008-06-10 06:00
Det är för att planeringsprocessen av Norrbotniabanan inte ska stanna av som de båda kommunerna och landstingen nu gemensamt valt att agera.
- Vi vill tydligt markera vår vilja att Norrbotniabanan ska byggas. Vi anser att den är av största vikt för hela Sverige, och naturligtvis även för vår region, säger Piteås kommunalråd Peter Roslund.
Det gemensamma bolaget får namnet Norrbotniabanan AB.
- Bolaget blir en juridisk part som kan föra diskussioner med regeringen, Banverket och andra intressenter om förverkligandet av Norrbotniabanan, säger Peter Roslund.
Förskottering
I ett första steg handlar det om att förskottera Banverkets framtagande av en järnvägsplan för sträckan mellan Piteå och Skellefteå, samt järnvägsutredningar för två av deletapperna.
- Banverket har genomfört järnvägsutredningar på fyra av Norrbotniabanans sex deletapper, men nu är pengarna på väg att ta slut, och Banverket har inte fått signaler om mer pengar från regeringen, säger Peter Roslund.
Det är därför som de inblandade kommunerna och landstingen erbjuder staten ett förskottslån på 250 miljoner kronor, där landstingen i Norrbotten och Västerbotten för 100 miljoner kronor vardera, medan Piteå och Skellefteå kommun delar på 50 miljoner kronor.
- Om processen stannar av riskerar man att den kompetens och erfarenhet som finns uppbyggd i projektorganisationen och Banverket sprids för vinden, säger Peter Roslund.
Förhoppningen är att regeringen accepterar lånet.
- Vi tycker naturligtvis att det i första hand är ett statligt ansvar att se till att planeringsprocessen fortsätter och slutförs enligt planerna. Men om det är likviditeten det sitter i, så erbjuder vi den här förskotteringen, säger Peter Roslund.
Fördröjning
Om regeringen avböjer lånet, kan det också innebära att järnvägsprojektet förflyttas långt in i framtiden.
- Regeringen har en kort plan för investeringar i infrastruktur för åren 2008-2009, och en lång plan för åren 2010-2020. Vår uppfattning är att vi måste finnas med i den korta planen för att Norrbotniabanan också ska finnas med i den långa planen, säger landstingsrådet Kent Ögren.
- Men eftersom vi är beredda att låna ut de här 250 miljoner kronorna, så tycker vi inte att det finns någon anledning för staten att inte ta med Norrbotniabanan i sin korta planering.
Fler delägare
Samtliga kommuner längs Norrbotniabanan kommer på sikt att erbjudas att bli delägare i Norrbotniabanan AB. Även det privata näringslivet kommer att kunna teckna aktier.
Förebilden för det regionala bolaget är Botniabanan AB, och Norrbotniabanan AB kommer på samma sätt som sin förebild i ett senare skede att svara för upphandling och genomförande av järnvägsprojektet.
Nätverk
Nätverket Norrbotniagruppen, som Peter Roslund är ordförande i, kommer fortsättningsvis att arbeta med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om