En trasig farbror

Det ligger en trasig farbror på gräset i vår park. Han dricker sig redlöst berusad ur en flaska som gör honom stor och väldigt stark. Nyss spydde han i rabatten, alldeles strax här bredvid. Och fastän han ropade "nu dör jag!" så verkar ingen ta sig tid.
Som barn så var han kanske sina föräldrars lilla ljus. Han var väl som alla andra, mycket skoj och mycket bus. Kanske att han drömde om en framtid med fru och många barn, men allting blev intet när han fastnade i frestelsens garn.
Istället för att leva som de allra flesta gör, så dricker han sig så berusad att han när som helst går och dör. Ingen verkar bry sig om hans situation, endast några konstaplar på stadens polisstation. Den dag han läggs till vila, gråter ingen vid hans grav. När han i all ensamhet seglar bort på ensamhetens öppna hav.