"En sup åt arbetaren är bättre än en bit bröd"
Med sorg och beklagande hade ett antal Piteåbor sett hur dryckenskapen, genom husbehovsbränningen, höll på att göra släktets förfall. Därför tog de initiativet till att bilda den första nykterhetsorganisationen i Piteå. Det var i juli 1843
Garverifabrikören och rådmannen Lars Petter Wåhlin, Piteå, ingick i styrelsen för den första nykterhetsföreningen.
Foto:
Bland föreningens stiftare var stadskomminister Jacob Dahlberg, född 1812 och komminister i Piteå stad 1842-1847. Vidare fanns garvaren och rådmannen Lars Petter Wåhlin bland stiftarna. Han var far till Erik Ferdinand Wåhlin som var med om att bilda en andra nykterhetsförening i Piteå 1877 och farfar till Ernst Wåhlin som deltog i bildandet av den tredje nykterhetsföreningen i Piteå år 1900.
Supa kronans brännvin
Övriga inbjudna var handlanden Jonas Strandberg samt som sekreterare J O Öhman, död som stadskassör i Piteå. Till hedersledamöter kallades landshövding Carl August von Hedenberg, doktor J. Grape, majoren Daniel Lagerborg, landskamrer Hallén, doktor Axel Almqvist och assessor Carl Jakob Örnberg samt brukspatron Erik Degerman.
Föreningen som bedrev verksamhet till 1855 hade då antecknat 1.300 personer. Det årliga medlemsantalet utgjorde 250-300.
De första nykterhetsorganisationerna startades faktiskt av den brännvinsdirektion som tillsattes vid inrättandet av kronobrännerierna 1778. Direktionen skrev till rikets biskopar bland annat "Direktionens ändamål, som är kärlek till dygden, ej bättre kunde befordras, än om allmogens lärare som dem till själavården voro förordnade, sökte förmå sin församlings invånare att ingå särskilda föreningar om att ej vilja supa annat än kronans brännvin och uppsnoka lönnbrännerier varvid det huvudsakligaste blev göra föreningens bildande och tillsynen samt handhavande härav ofelbart"
Är det inte märkligt hur dessa direktiv följts genom årens lopp genom att nykterhetspolitiken sedan varit en prisfråga.
Het debatt
Vid en titt bakåt i nykterhetshistorien framgår att det år 1846 kallades till nykterhetsmöte i Piteå för hela länet med olika föredrag. Under mötet väcktes också förslag om en gemensam sparbank för Piteå stad och församling. I tidningen fördes en omfattande nykterhetsdebatt där nykterhetsivrarna gick bröstgänges till väga och med en stark pietistisk anstrykning. Debatten i tidningen gällde för och emot nykterhetsrörelsen i form av uppsatser.
Året därpå kallades de norrbottniska nykterhetsvännerna till ett möte för att bilda en organisation, som följdes av ett årsmöte i Råneå. Ordförande då var förre Piteåläaren och prästen Jacob Dahlberg.
1848 annonseras i tidningen att finkelfritt sexgradigt brännvin säljes fatvis för 1:12 kannan. (2,6 liter) Gott destillerat för 1:20 kannan fatvis, allt riksgälds.
1849 påpekas att spritförbudet i lappmarken av 1839 inte bara borde gälla brännvin utan även konjak, vin och arrak. En önskan från Svenska missionssällskapet.
Prästernas supmöten
1851 yttrade en riksdagsmannabonde: "En sup åt arbetaren är bättre än en bit bröd" och 1852 kom brukspredikanten Rosenius till Öjebyn och Piteå för att hålla en nykterhetspredikan i kyrkan.
Det var också vid den tidpunkten som det framkom att prästmötena var supmöten. En präst omtalas i tidningen för att han nekat delta i ett prästmöte därför att det där söps en hel del.
1853 vill man åstadkomma ett nyktrare Piteå. Piteå stads handlande beslutade att inte sälja brännvin i mindre mått än en kanna och att icke i bod eller bodkammare bortskänka brännvin eller att därmed traktera vid 50 riksdalers vite. Två handlare ställde sig utanför överenskommelsen
Vid riksdagsvalet visade det sig att bränneribolaget i orten hade ett eget parti som ville hindra att en nykterist blev vald. Som exempel på en sådan olämplig kandidat nämndes Wåhlin i Piteå
1854 beslutades att söndagshandeln med brännvin skulle upphöra i Piteå liksom brännvinstrakteringen i bodarna (köpsupen).
Måttlighetssupare
Ett andra nykterhetsförening såg 1877 dagens ljus med omkring 125 medlemmar. Den hade till ändamål att genom medlemmarnas föredöme, lämpliga skrifters spridande och nykterhetsföredrag söka motverka förtärandet av spirituösa drycker. Medlemmarna förband förbundet sig att helt avstå från förtärande och bjudande av sprit samt största måttlighet med vin, öl och porter. Det var 15 medlemmar i styrelsen
Under året bedrivs för övrigt en livlig nykterhetsdebatt i Piteå om inte med nykterhet även menas att man avhåller sig från också öl och vin. Vid ett liknande möte i Öjebyn framhölls att måttlighetsdrickandet var inledning till det omåttliga. Endast ett par röster höjdes för det måttliga. Debatten i Piteå medförde att måttlighetssuparna vann majoritet
I december 1877 bildades en absolutistisk nykterhetsförening Schibboleth (av hebreiskans prövosten). Piteå hade nu två nykterhetsföreningar, en absolutistisk och en moderat. Dessa nykterhetsföreningar hör nu historien till.
Så jobbar vi med nyheter