Trots den smått gigantiska pensionsskulden på 940 miljoner kronor, tillhör Piteå det förstnämnda.
Kommunen är dessutom långt ifrån den enda av landets 290 som dras med en pensionsskuld.
Pensionsskulden i sig kan uppfattas som ett ytterst abstrakt begrepp. Så var det kanske också bland många kommunansvariga när den tillkom under 1960-talet.
Det skedde i samband med att den offentliga sektorn träffade centrala löneöverenskommelser med sina anställda som innebar att arbetsgivaren påtog sig ansvaret att spä på den statliga pensionen med ett avtalsenligt belopp.
Misstaget som då gjordes var att i de allra flesta fall, var att denna påspädning kunde ske längre fram.
- Genomsnittsåldern bland de anställda ansågs så pass låg att kommunerna inte såg det som akut att sätta av pengarna, säger Roslund.
En skuldsedel som vuxit lavinartat.
- Nu är vi där att den ska betalas, konstaterar Peter Roslund.
Något som Piteå kommun också gör. Avbetalningen, eller inbetalningen för den som så vill, låg 2006 på ungefär 40 miljoner kronor. Året dessförinnan drygt 30 miljoner.
Den absoluta "peaken" eller toppen beräknas infalla någon gång mellan åren 2025 och 2030.
- Då beräknar vi betala ut runt 60 miljoner kronor eller däromkring, säger Peter Roslund.
Sammantaget minskar alltså pensionsskulden för Piteå kommun.
Det finns prognoser som säger att år 2047 kommer skulden att ligga på ungefär 550 miljoner kronor, det vill säga att den då i princip har halverats.
Men trots en förhållandevis hög pensionsskuld betraktas
Piteå som en solid kommun. En rad institut genomför beräkningar med just denna inriktning.
En av dessa som gjorts av ett rikstäckande företag placerar Piteå på tolfte plats av landets samtliga.
Något som kommunalrådet gärna framhåller.
- Med pensionsskulden inräknad bedöms vår soliditet till fyrtiotvå procent, säger han.
Samma beräkningar, men med pensionskulden inkluderat ger 82 procent.
Roslund.
Ett omdöme som han för övrigt anser gäller det gångna verksamhetsåret.
- Det har rullat på bra. Ett bättre bokslut ser också till att stärka vår kassa, konstaterar han.
Hur den kassan ska användas avgör fullmäktige så småningom. Vissa delar kommer att användas just till att beta av pensionsskulden, andra fördelas i verksamheten.
2008 kan bli det år då politikerna kan komma att höja procentsatsen för nettokostnadsandelen, det vill säga den del som fördelar hur mycket som ska avsättas i verksamhet, respektive investeringar.
- Diskussionen finns, kanske med viss rätt eftersom tiderna förändras och behoven likaså, säger Peter Roslund.
- Samtliga våra anställda gör ett fantastiskt bra arbete. Våra förvaltningar håller budget i princip över hela linjen.
- Vi har dessutom en kommunal budget som visar 55 miljoner plus, den har bra balans och det finns fallhöjd, summerar han.
13 år på rådsstolen kommer att följas av ett 14:e.
Vem sa förresten att 13 är ett oturstal ...?